Midsommarblot tar tillvara på sommarens ljus | Fria.Nu
  • En rådsgode (manlig präst) eller rådsgydja (kvinnlig präst) håller i blot-ceremonierna. I år är det rådsgoden Henrik Hallgren som planerar Forn Sed Sveriges midsommarblot i Stockholm.
  • Offergåvor i form av mat, dryck och andra värdefulla saker ges av blotdeltagarna till gudarna och makterna. Som tack för året som varit och för det som det blotas för, exempelvis gudasyskonen Frej och Freja, som under midsommarblotet.
Fria Tidningen

Midsommarblot tar tillvara på sommarens ljus

Midsommarafton närmar sig med stormsteg, men det är inte alla som klär en stång och sjunger små grodorna. Fria Tidningen pratade med Bruse Persson och Linnea Lindblad från Forn Sed Sverige om midsommarblot, hedniskt midsommarfirande.

Det är två dagar innan sommarsolståndet och midsommarblotet när jag pratar en stund med Bruse Persson och Linnea Lindblad, ordförande och suppleant i Samfundet Forn Sed Sverige.

Solen kokar än så länge marken och syrénbuskarnas kvistar dignar under vikten av de tunga blommorna. Under året utför samfundet flera blot vid årets olika markeringar och höjdpunkter, men midsommarblotet är ett speciellt blot.

– Blotet är ett sätt att ta tillvara på stunden. Istället för att midsommar bara ska vara en dag som kommer och går så kan man stanna upp och verkligen ta vara på att det faktiskt är den ljusaste dagen på året. Reflektera över sig själv i förhållande till det som finns omkring en. Allting som händer utanför dig händer på sätt och vis även innanför dig, säger Linnea Lindblad.

Blot är en högtidlig ceremoni som firas inom forn sed och hedendom. Det innebär ett upprätthållande och vård av människornas relation och kontakt med gudarna och makterna. Bloten följer en särskild form, en blotsordning, som utövarna hämtar stöd för i fornskriften Hávamál, “den höges sång”, som är en eddadikt som många mer eller mindre lever efter, förklarar Bruse Persson.

– Först och främst utlyser man en blotfrid. Det innebär att ingen får säga någonting elakt eller skada någon annan. Alla ska känna sig trygga vid blotet. Under blotfriden bjuder man in makter och gudar som man vill ska närvara, exempelvis Frej, Freja och Sunna. Frej och Freja är syskonparet vanerna som står för fruktbarhet i sammanhanget och Sunna är solen som står som högst. Vi vänder oss även alltid till platsens rådare där vi befinner oss, i år är det skogens. Dessa är de som råder över platsen, för vi är ju faktiskt där och lånar den av dem en stund.

Bruse persson fortsätter.

– Sedan börjar själva offrandet. Man kan antingen blota gemensamt eller offra enskilt var för sig. Det handlar inte om att be om någonting, utan snarare att dela med sig av någonting fint till makterna. Exempelvis mat man lagat, mjöd eller någonting annat värdefullt. Som ett tack för det som varit och det vi blotar för. Enligt Hávamál ska gåvor alltid återgäldas, så på sätt och vis ber man om någonting tillbaka när man blotar till gudarna och makterna. Därför ska man inte blota för mycket, då tjatar man sönder gudarna.

Det tredje steget i blotceremonin är att sända runt ett horn med dryck, ett gemensamt drickande.

– Det kan vara mjöd men också alkoholfritt, en del ska ju köra bil. Detta är den verkligt personliga delen, här man kan uttrycka någonting helt eget. Slutligen avslutas blotet genom att tacka människor och makter som deltagit.

– Vi brukar ha ett gille till sist, som en picknick kan man säga, där umgås alla och äter mat.

Bruse persson framhåller att just midsommar är den tradition som är minst färgad av kristendomen i Sverige och med en av de tydligaste hedniska kopplingarna bland de högtider som firas av många i dag.

– Man försöker ju infiltrera kristna inslag i alla våra högtider, som exempelvis julen. Men skärskådar man julen ska man nog se att den är väldigt hednisk trots allt. Traditionellt midsommarfirande går ju ut på att bygga en fallos. Förr i tiden så byggde kvinnorna även en midsommarkrans, och männen klädde en stång som man sedan förde in i kransen. Det kan man fortfarande se på sina håll. Själva penetreringen är symboliken för att Frej sår sin säd i Jord och skapar fruktsamhet.

Forn sed och framförallt asatron har under lång tid dragits med ett skamfilat rykte. Nationalister och rasister har anammat dess symbolspråk, men inte dess traditioner, i syfte att lägga beslag på en slags historia av svenskhet och nordisk kultur.

– Det är jättetråkigt, men egentligen ingenting som förvånar. Rasister är ju intresserade av nationalromantik. Man har någon slags idé om folksjälen. För mig personligen har det ingenting med forn sed att göra. För mig handlar forn sed om landskapet, människor och vad som händer runtomkring en. Det handlar inte om xenofobi, säger Linnea Lindblad.

Inom forn sed existerar inte idén om det ultimat goda och onda på samma sätt som inom andra trosuppfattningar. Man talar istället om kaos och ordning. Världen skapades ur ett kaos, men tillvaron är en symbios av kaos och ordning, förklarar Bruse.

– Gudarna står för ordning medan jättar och andra mörka makter står för kaoset. Det går att likna lite vid yin och yang. Våra gudar är inte fullkomliga, de begår också misstag. Då kan man inte säga att de står för det “rätta”. Det är väldigt tråkigt att kaosmakterna utnyttjar våra symboler och runor. Vi kan tyvärr inte göra så mycket åt att våra symboler missbrukas annat än att markera tydligt vilka vi är och var vi står i förhållande till dem.

Ett exempel på idétraditioner som rasister och nationalister väljer att inte anamma från forn seden är idén om jämställdhet mellan könen. Den är stark inom forn sed och har enligt Linnea Lindblad och Bruse Persson alltid varit så. Det finns en långtgående demokratisk tradition bland hedningarna innan kristnandet av norden, och kvinnliga gudar och präster (kallade gydja inom forn sed) är vanligt förekommande.

– Det finns ett naturligt utrymme för kvinnor och icke-binära inom forn seden. Det har alltid funnits, det är ingenting som man måste skapa plats för. Ta Loke till exempel, som är en person som har ett gränsöverskridande uttryck. Loke har varit både man och kvinna och är bekväm i många olika slags skepnader. Det har aldrig betraktats som konstigt utan det är bara ett annat sätt att vara på, säger Linnea Lindblad.

Hon fortsätter.

– Man kan även vara på olika sätt trots att man identifierar sig som man eller kvinna, man måste inte vara antingen eller. Det överensstämmer mycket bättre med hur allting omkring oss fungerar, landskapet och årsskiftningarna. Det är inte bara raka linjer, utan det kan vara på olika sätt, flöda av sig själv.

Fakta: 

Samfundet Forn Sed Sverige skapades 1994 under namnet Sveriges Asatrosamfund.

Forn Sed Sverige har varit ett registrerat trossamfund sedan 2007.

Samfundet utför blot-ceremonier för att fira olika tidspunkter på året.

Exempel på blot är julblot, vårblot, midsommarblot och alvablot.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Fria Tidningen

Cinemafrica firar 20 år

Filmfestivalen Cinemafrica har efter 20 år etablerat sin status som tongivande inom det svenska kulturlandskapet.

Fria Tidningen

Den svenska abortens historia

Abort i Sverige har inte alltid skett på kvinnans villkor. I sin nya bok Kvinnotrubbel kartlägger Lena Lennerhed den svenska abortens historia.

Fria Tidningen

© 2021 Fria.Nu