Folk och Försvars årliga rikskonferens pågår nu i Sälen. När statsminister Stefan Löfven i söndags presenterade Sveriges nya nationella säkerhetsstrategi tog han upp åtta hotbilder mot Sverige. Rysslands ökat aggressiva agerande, terrorism och organiserad brottslighet, men även framtida pandemier, utsatt infrastruktur som energiförsörjning och klimatförändringar ses som ledande utmaningar för Sverige.

Regeringen vill utöka försvarssamarbetet med Baltikum, USA, Tyskland och de nordiska länderna, speciellt Finland. Bland annat vill man genomföra fler gemensamma övningar och utbyta underrättelser med varandra. Till exempel kommer cirka 19 000 soldater ur Försvarsmakten samt ett flertal myndigheter och andra länder samöva i den massiva militärövningen Aurora 17, den största svenska militärövningen på 20 år.

Att ett medlemskap i Nato skulle bli aktuellt var något som försvarsminister Peter Hultqvist (S) starkt avvisade. ”Det kan jag stå som garant för att det inte kommer att ske”, sa han under sitt tal i Sälen.

En upprustning av totalförsvaret – där privata företag, myndigheter, kommuner och Försvarsmakten ingår – står också på agendan, något som redan har påbörjats. Även vikten av att försvara Gotland togs upp av statsministern.

Rysslands inblandning i det amerikanska valet har också fört upp cyberkrigföringen på dagordningen.

– Vi kan inte utgå från att vi är fredade från den här typen av verksamhet. Nu har vi i år val i Frankrike och i Tyskland och förmodligen val i Italien. Jag tror att alla länder nu funderar på vad som kan komma att hända i våra demokratier, säger Stefan Löfven.

De borgerliga partierna riktade kritik mot regeringen för att försvarsanslagen är för låga.

– Det är en brist på stort som smått. Det fattas lastbilar, vi behöver bygga upp förråd igen som fanns under kalla kriget, vi behöver resurser för en uthållig krigföring. De materiel vi har i dag är anpassade för att kunna rotera förband i Afghanistan och för att kunna öva, men inte för långvarig krigföring, säger Jan Björklund (L) i sin debatt med Peter Hultqvist.

Varken Stefan Löfven eller Peter Hultqvist stängde dörren för ökade anslag, men menade att endast pengar till materiel inte är lösningen utan att det tar tid att utbilda personal.

– Jag kan vara i stort sett beredd att diskutera i princip vad som helst när det gäller militär förmåga, bara vi kan ta emot det, att vi har personal, att vi har infrastruktur och att vi bygger steg för steg, säger Peter Hultqvist som svar till Jan Björklund.

Vilka behoven är ska diskuteras vidare inom den försvarsgrupp som formades 2015 av S, MP, M, C och KD efter en gemensam överenskommelse om ökade försvarsanslag.

– Låt oss nu bygga på samförstånd. Försvars- och säkerhetspolitik är inte av den karaktären att man bara kan ladda på med lättvindiga utspel om miljarder, säger Stefan Löfven.

Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds är på plats i Sälen. Hon tycker diskussionerna varit felriktade.

– Det handlar nästan uteslutande om hur vi ska försvara oss mot angrepp, att vi saknar förmåga. Jag tycker vi borde diskutera hur vi ska arbeta förebyggande för att förhindra att en väpnad konflikt bryter ut.

Hon lyfter satsningen på fredsdiplomater som exempel på hur Sverige kan stötta och aktivt arbeta för konfliktförebyggande och fredsbevarande.

– Vi befinner oss just nu i en upprustningsspiral som i sig gör säkerhetsläget mer osäkert, det ökar risken för att en konflikt bryter ut, säger Agnes Hellström.

Just den ohämmade rädslan för en fiende menar Agnes Hellström är en av de stora farorna för freden.

– Samtidigt som hotbilden lyfts fram väldigt mycket här i Sälen, speciellt det potentiella hotet från Ryssland, så har de flesta ändå varit tydliga att det inte handlar om några direkta hot om militära angrepp mot Sverige, säger hon.