Om du har ett äpple, dela det | Fria.Nu
Sara Falkstad

Inledare


Bekämpningsmedel

  • Äpplen samlas på hög i trädgårdarna, medan de utan villor köper giftiga äpplen från Polen.
Fria Tidningen

Om du har ett äpple, dela det

Fruktträden dignar i trädgårdarna, medan de utan villor köper giftiga äpplen från Polen. Någonting är ruttet i mat-Sverige, och det är inte bara äpplena på marken, skriver Sara Falkstad.

”Men varför kan man inte plocka dem?”, frågar min bekant, som har bott i Sverige i ett par år. ”Det finns ju jättemånga!”. Liksom i många andra prydliga villaträdgårdar den här sensommaren, är träden fulla med äpplen. Övertyngda trycker grenarna ner det höga stängslet, sträcker sig ut över trottoaren. Jag har inget bra svar, mumlar något om att de tillhör dem som bor där.

Äppelträden har funnits ungefär sedan dinosaurierna utrotades. I miljontals år levde växten helt utan mänsklig inblandning, snurrade på egen hand sitt genetiska roulettehjul. Äppelträdets DNA är komplext. Då människans ungefär 25 000 gener garanterar att inga barn ser ut exakt som sina föräldrar, har äppelträdet dubbelt så stor genuppsättning. Det betyder att den äppelkärna du planterar i dag kan ge upphov till ett träd som inom några decennier bär frukt som ser helt annorlunda ut jämfört med den från trädets ”föräldrar” – en mångfald som inte bara lagt grunden för människans kärlek och experimentlusta till äppelsorter, utan även för äppelträdens goda motståndskraft och stora spridning över jorden.

Några dagar efter att vi har gått förbi den där trädgården, kommer nyheten om att ICA stoppar försäljningen av ett stort parti polska äpplen. Det rör sig om 19 ton Variety Paula Red, som visat sig innehålla en åtta gånger högre gifthalt än tillåtet. Bekämpningsmedlet i fråga är klorpyrifos, som kan påverka det centrala nervsystemet. ICA:s pressansvariga är inte så orolig, utan påpekar att EU nyligen sänkt den tillåtna halten för klorpyrifos och att alla leverantörer nog inte känner till det än. Att halten i de aktuella äpplena fortfarande ligger under det tidigare gränsvärdet.

Vad ingen säger är att i Sverige är användningen av klorpyrifos, som tillhör gruppen organosfosfater, helt förbjuden sedan 2008. Foster och barn som utsätts för detta ämne riskerar lägre födslovikt, långsammare motorisk utveckling och kognitiva svårigheter. Hos de människor som arbetar inom jordbruket där klorpyrifos används finns en ökad risk för lungcancer.

Vad man inte heller säger, är att EU:s gränsvärden inte tar hänsyn till den totala mängden kemikalier på varje äpple. Man mäter bara värdet för ett ämne i taget. Riskbedömningen tar inte heller hänsyn till den cocktaileffekt som kan uppstå när man blandar många kemiska ämnen. Studier visar att klorpyrifos är ett av de ämnen som blir giftigare när det samverkar med andra.

Ändå är hälsoriskerna för oss äppelätare små, jämfört med vad bekämpningsmedlen gör med ekosystemet. Några teskedar klorpyrifos som spolades ner i ett avlopp i England 2013 förgiftade insekter och räkor längs 15 kilometer av floden Kennets lopp. I en studie som gjordes på europeiska och amerikanska bin fann man rester av klorpyrifos i 20 procent av den testade honungen. Bekämpningsmedlens hot mot de pollinerande insekterna drabbar förstås inte bara den biologiska mångfalden utan även vår framtida matförsörjning.

Antalet livsmedel fria från bekämpningsmedel minskar hela tiden. Det är bra att ett ökat fokus på individens hälsa har väckt frågan, men vi måste också lyfta blicken och se de storskaliga effekterna av den systematiska giftanvändningen.

Veckotidningarna är fulla av nya äppelpajrecept. Villaägarna skäms när de ser frukten ruttna på marken. Äppelskörden verkar alltså ha gått bra. Ofta helt utan bekämpningsmedel – äppelträd är ju motståndskraftiga. Samtidigt köper de som inte har trädgårdar giftäpplen till sina barn. I ena änden av konsumtionskedjan är det ekosystemet och arbetarna som drabbas hårdast av bekämpningsmedel. Även i andra änden är det de fattiga som får ta smällen. De där som inte får sträcka sig efter den dignande grenen.

Det finns något mycket sjukt i hur vi hanterar vår mat. En sjukdom som inte kan botas med ännu ett bekämpningsmedel. Snarare med ekologisk odling, lokala ekonomier och rättvis fördelning. Palla mera äpplen – både för våra barns och för ekosystemets skull.

Annons

© 2020 Fria.Nu