Allt fler flyger mellan Stockholm och Göteborg | Fria.Nu
Abigail Sykes

Fördjupning


Abigail Sykes
  • 673700 flygresor mellan Göteborg och Stockholm gjordes första halvåret 2015, varav omkring två tredjedelar till eller från Arlanda.
  • Under 2014 ökade antalet resor med järnväg i Sverige med 3 procent till den nya toppnivån 207 miljoner resor. Trenden sedan år 2000 är att svenskarna reser både oftare och längre med järnväg, enligt myndigheten Trafikanalys.
  • "Det är tuffa tag som gäller och vi kommer att tvingas fatta impopulära beslut oavsett vilken färg regeringen har", säger Pia Nilsson (S), gruppledare för riksdagens trafikutskott.
  • ”Flyget har inte pekats ut jättetydligt som en miljöbov i debatten”, säger Annika Nordlund, docent, Institutionen för psykologi vid Umeå universitet.
  • ”Om man vill ha ett mer hållbart samhälle borde man göra tågen och infrastrukturen smidigare och bättre, och slå sönder myten om att det är jobbigt att åka tåg”, säger Johan Jansson, docent, Handelshögskolan vid Umeå universitet.
  • Det pågår en hel del arbete för att minska flygets miljöpåverkan, exempelvis alternativa bränslen, att fylla fler säten och att göra mer bränslesnåla landningar.
  • Resandet med tåg i Sverige har nästan fördubblats de senaste 20 åren, enligt siffror från Trafikverket.
  • 21 mars 2015 fick SJ konkurrens på sträckan Göteborg–Stockholm av tågbolaget MTR express. Fram till 11 december hade de över 250 000 resenärer.
  • Annika Nordlunds forskning har visat att en person som är kollektivt orienterad i vardagen, positiv till alternativa färdmedel och orolig för miljön känner ett personligt moraliskt ansvar vilket är en bra grund för att vilja agera hållbart.
  • Resandet med tåg i Sverige har nästan fördubblats de senaste 20 åren, enligt siffror från Trafikverket.
Fria.Nu

Allt fler flyger mellan Stockholm och Göteborg

Trots att flygandet måste minska om Sverige ska klara sina utsläppsmål har antalet flygresor mellan Göteborg och Stockholm ökat varje år sedan 2010.

– Det är upp till oss politiker att säga att vi inte vill ha den här omfattningen på flyget.

Det säger Pia Nilsson (S), gruppledare för riksdagens trafikutskott, som hoppas att de planerade höghastighetstågen mellan storstäderna ska minska flygresorna.

På senare år har det kommit en rad tunga rapporter från bland annat Naturvårdsverket, EU-parlamentet och Chalmers tekniska högskola med samma budskap – flygandet måste minska om Sverige och andra länder ska klara våra utsläppsmål. Samtidigt visar de senaste siffrorna från statliga flygplatsbolaget Swedavia att nästan 3 700 flygresor om dagen gjordes mellan Landvetter och Stockholm under första halvåret 2015.

– Den absolut vanligaste förklaringsmodellen är att man sparar tid på att flyga jämfört med att ta tåget. Men om man faktiskt gör det är väl inte alltid säkert, säger Annika Nordlund, docent vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet.

Givetvis tar själva flygresan kortare tid än tågresan, men många faktorerar inte in hela tidsåtgången från dörr till dörr påpekar hon. Tågstationerna ligger ju mer centralt än flygplatserna och både incheckning och säkerhetskontroller tar tid.

En annan viktig förklaring är att många förknippar tåg med inställda avgångar och förseningar. Dock visar statistik från SJ och de flygbolag som trafikerar sträckan Stockholm–Göteborg att punktligheten är jämförbar. Enligt de senaste siffrorna för bolagens totala trafik gick 83 procent av fjärrtågen i tid medan siffran för flygbolagen varierar mellan 76 och 93 procent – och för flygen räknas endast förseningar på över 15 minuter.

– Det är nog inte den absoluta förseningsfaktorn utan mer psykologin runt det. En försening i tågtrafiken leder till följdeffekter, men om ett flyg försenas får det inte lika mycket uppmärksamhet, säger Johan Jansson, docent vid Handelshögskolan vid Umeå universitet. Precis som Annika Nordlund forskar han bland annat om attityder mot elbilar vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet.

Ytterligare en faktor är att det råder en ambivalent attityd till flyget i den offentliga debatten.

– Flyget har inte pekats ut jättetydligt som en miljöbov. Det som pekas ut som ett skadligt transportmedel är bilen, säger Annika Nordlund.

Hon ser flera förklaringar till detta, bland annat att mycket forskning fokuserar på bilens miljöpåverkan eftersom det är den som många använder varje dag. Dessutom anses flyget vara viktigt för landet och ekonomin.

– Vi har väldigt mycket flygplatser i Sverige och de subventioneras mer eller mindre med kommunala och statliga pengar. Flyget ses som en viktig del av ett avlångt land.

En hel del av flygresorna görs troligen i jobbet och där kan det vara så att arbetsköparen har ett avtal om affärsresor som tvingar de anställda att flyga. Det kan också handla om lägre biljettpriser, vanor eller att flyget har högre status, tror Johan Jansson.

Det finns alltså en hel del konkreta argument för att flyga mellan Stockholm och Göteborg istället för att ta tåget. Samtidigt är koldioxidutsläppen ett tungt motargument. Annika Nordlund betonar att det är komplext för flygresenären som väger dessa mot varandra.

– Man ska vara försiktig med att döma människor. Folk är inte ute efter att skada miljön utan de försöker att få vardagen att fungera och att komma i tid.

Hennes forskning har visat att en person som är kollektivt orienterad i vardagen, positiv till alternativa färdmedel och orolig för miljön känner ett personligt moraliskt ansvar vilket är en bra grund för att vilja agera hållbart.

– Man kan ha känslan att man vill bidra till miljön men stoppas av att alternativet inte fungerar, till exempel att det är för osäkert om man kommer i tid om man tar tåget. Där är utmaningen att se till att tågen rullar i tid. Det är erkänt att tågsystemet behöver rustas upp.

Även för den som kanske inte har tänkt igenom alternativen till flyget kan det göra skillnad att förbättra tågtrafiken och marknadsföra tågens fördelar tydligare.

– Om man vill ha ett mer hållbart samhälle borde man få bolagen och reglerarna att göra tågen och infrastrukturen smidigare och bättre, och jobba med kommunikation och påverkan för att slå sönder myten om att det är jobbigt att åka tåg, säger Johan Jansson.

Samtidigt påpekar både Annika Nordlund och Johan Jansson att det pågår en hel del forskning och utvecklingsarbete när det gäller att minska flygets miljöpåverkan. Det handlar om allt från alternativa bränslen till att fylla fler säten och göra mer bränslesnåla landningar.

Men den tekniska utvecklingen måste kombineras med både attitydförändringar och inte minst politiska styrmedel för att minska flygandet och därmed transportsektorns klimatpåverkan, menar Annika Nordlund.

– Jag vet från min forskning att om man vill förändra beteenden måste man göra strukturella åtgärder som att stötta alternativen som man vill att folk ska använda och göra det enklare eller billigare att välja dem. Att jobba med attityder räcker inte hela vägen.

Om flygandet ökar eller minskar framöver i framtiden är alltså till stor del beroende av vilka beslut politikerna fattar.

– Om vi inte sätter in åtgärder kommer man att fortsätta flyga. Vi kan inte förvänta oss att människor går över till tåget frivilligt om de ser det som ett mindre säkert alternativ. Men jag tror att vi kommer att se förändringar som gör alternativen mer attraktiva, säger Annika Nordlund.

Det kan också handla om att göra det dyrare eller jobbigare att flyga. Till exempel är flygbränsle i dag skattebefriat.

– Varje gång man flyger är det skattesubventionerat. Den utjämningen borde införas omgående så att flyget betalar de kostnader som det har, säger Johan Jansson.

Han påpekar också att det vore möjligt att införa restriktioner för hur korta flygresor som får göras.

– Man kan höja landningsavgiften för den rutten så att den blir omöjlig för flygbolagen. Det handlar om att ha modiga politiker som fattar beslut om man vill ha flygningar Stockholm–Göteborg. Vi som människor vänjer oss vid det.

Samtidigt är det svårt för politiker att ta till alltför kraftfulla styrmedel.

– Om vi ser att något som vi tycker förenklar vardagen blir svårare eller dyrare ser vi det som en försämring – och politiker vill ju bli omvalda, säger Annika Nordlund.

Ingen av forskarna tror att flyget kan eller bör försvinna helt.

– Det upplevs som en tillbakagång i vår utveckling om vi inte får resa eller om det ska ta jättelång tid som det gjorde förr, säger Annika Nordlund.

Flera av de insatser som forskarna föreslår är på gång eller under utredning, berättar Pia Nilsson (S), gruppledare för riksdagens trafikutskott. Framför allt lyfter hon fram den planerade satsningen på höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg respektive Stockholm och Malmö, som är tänkt just att minska flygresorna på de sträckorna genom att korta restiderna.

– Om vi ror det här stora framtidsprojektet i hamn tror jag att inrikesflyget mellan Stockholm och Göteborg, kommer att minska radikalt och kanske helt försvinna efter ett antal år. Men vi pratar om lång tid framåt. I bästa fall är det här planerat att bli klart år 2035.

Projektet har bland annat fått kritik eftersom banbygget kommer att orsaka enorma koldioxidutsläpp. Det dröjer många år innan de nollställs av motsvarande minskningar på grund av minskat flygande eller bilkörning.

– Det är ett bekymmer, men på sikt kommer det att betala sig.

När det gäller flyget har en utredning i finansdepartementets regi just börjat att arbeta med frågor som flygskatt och mer miljövänligt bränsle.

– Medborgarna ska tänka efter både en och två och tre gånger innan de väljer flyget. Men det är viktigt att konstruera styrmedel så att de får effekt. Jag kan inte föregripa den kommande flygstrategin men den blir nog rätt avgörande.

Regeringen ser över de statliga subventionerna till flygplatser minst en gång per mandatperiod. Samtidigt är det viktigt att flyg finns kvar inte minst i norra Sverige, säger Pia Nilsson.

– På vissa håll behövs flygplatser eftersom det är svårt att hitta andra färdslag. Det ser väldigt olika ut i landet. Och till flygets försvar jobbar de mycket med grönt bränsle. Jag tycker att de gör vad de kan.

Att flyget ofta är billigare än tåget är en stor fråga, enligt Pia Nilsson.

– Så länge flygbolagen kan hålla sina oförskämt låga priser är det svårt för tågen att konkurrera. Politikerna ska ha en vision om vettiga priser, det är avgörande för många.

Hon påpekar att politikerna inte får påverka biljettpriserna direkt vare sig för flyget eller tåget, men kan göra det indirekt genom att minska subventionerna till flyget, något som den påbörjade flygutredningen ska se över. Staten kan också öka de indirekta subventionerna till tågen genom att satsa på nya tågbanor och järnvägsunderhåll, vilket Pia Nilsson menar att regeringen gjort genom att höjt anslagen till underhåll med 1,24 miljarder kronor per år.

Kommer det att räcka för att uppnå regeringens mål om en robust, pålitlig järnväg?

– Nej, Trafikverket signalerar att det behövs mer resurser framöver, men det är en budgetfråga. Det behovet ska ställas mot annan välfärd. Och det handlar inte bara om att mata in mer pengar. Det krävs också att Trafikverkets organisation blir bättre och mer ändamålsenlig. Staten måste få bättre kontroll.

Regeringens järnvägsutredare har riktat stark kritik mot Trafikverkets organisation och menar att mycket föll mellan stolarna i röran av olika underleverantörer och kontrakt.

– Han sågade Trafikverket längs fotknölarna och menade att man inte har koll på anläggningarna. Trafikverket delar delvis den bilden. Det är jätteillavarslande.

Regeringen väntas därför fatta beslut om en ny organisation för Trafikverket, troligen i höst. Pia Nilsson tror att det kan vara bäst om mer akut underhåll återgår till Trafikverkets regi, så att att myndigheten slipper göra tidskrävande upphandlingar med entreprenörer. Dock vill hon inte ensidigt förespråka förstatligande eller privatisering, utan se vad som fungerar bäst under omständigheterna.

Regeringen har också andra åtgärder på gång för att minska transportsektorns utsläpp, som skatter och avgifter för vägtrafiken och bidrag till kommunal kollektivtrafik.

– Vi måste leva upp till klimatmålen, det är en överlevnadsfråga för oss alla. Det är tuffa tag som gäller och vi kommer att tvingas fatta impopulära beslut oavsett vilken färg regeringen har. Men man måste vara vaksam. Det tar tid att få acceptans för sådana åtgärder.

Fria har även begärt ut passagerarsiffror från bussbolagen som trafikerar sträckan, men fått nej av konkurrensskäl. Vi har inte hittat någon motsvarande offentlig statistik.

Fakta: 

Flygresor Landvetter-Stockholm

Jan-jun 2015: 673 700 – motsvarar 1 347 400 för hela året eller 3 692 om dagen

2014: 1 345 323

2013: 1 295 229

2012: 1 249 831

2011: 1 179 237

2010: 944 018

Siffran innefattar både avresande och ankommande passagerare på sträckan. Källa: Swedavia.se

Tågresor mellan Stockholm och Göteborg

SJ:s presstjänst vill inte uppge exakta siffror för sträckan. Dock visar de senaste siffrorna från Trafikverket att tågets andel av godstransporter och persontrafik är ungefär dubbelt så stor som flygets.

Marknadsandelar för olika transportmedel 2013

Personbil 71 procent

Tåg 15 procent

Flyg 8 procent

Buss 6 procent

21 mars 2015 började även tågbolaget MTR express att trafikera sträckan.

Fram till 11 december hade de över 250 000 resenärer.

Källor: Trafikverket: Marknadsanalys av godstransporterna och persontrafiken för år 2013; mynewsdesk.com/se/mtr-express

Punktlighet flyg

Sas: 89 procent (september 2015)

Norwegian: 76 procent (december 2015)

Braathens regional airlines: 93 procent (året 2015)

Detta är flygbolagen som trafikerar sträckan Göteborg–Stockholm. Samtliga redovisar endast punktlighet för hela koncernen och endast förseningar på över 15 minuter är inräknade. Det här är de senaste siffrorna Fria fått fram. Braathens regional airlines är ett nytt bolag bildat av Malmö aviation och Sverigeflyg.

Källor: Sas kvartalsrapport september 2015, Malmö aviations presstjänst, www.mynewsdesk.com/se/norwegian

Punktlighet tåg

Punktligheten för SJ:s fjärrtåg tredje kvartalet 2015 var 80 procent, för året till och med september 2015 var den 83 procent.

Punktligheten för MTR (inom 15 minuter) för hela 2015 var 89 procent.

Källor: SJ:s kvartalsrapport september 2015, MTR

Annons

Rekommenderade artiklar

Populär nattågslinje blir kvar

De nedläggningshotade nattågen mellan Stockholm och Norrland fortsätter att rulla fram till 2020, meddelar Trafikverket.

Landets Fria

© 2017 Fria.Nu