Kendra Coulter är docent vid centret för arbetsstudier på Brockuniversitetet i Kanada. Hennes nya bok – på svenska ungefär Djur, arbete och löftet om solidaritet mellan arter – är unik på så sätt att den undersöker arbete ur flera arters perspektiv samtidigt på både övergripande och detaljnivå.

I dag har många människor en ganska begränsad bild av vad arbete är och vad det har för effekter. Exempelvis osynliggörs ofta obetalt vårdarbete i hemmet. Detta smala perspektiv gäller särskilt när djur är inblandade, menar Kendra Coulter. Hon anser att vi behöver en djupare förståelse av hur djur är involverade i arbete, i synnerhet när det gäller vad de gör, vad som görs mot dem, och varför.

– Polishundar, ledarhundar och hästar som drar vagnar i länder i det globala syd är det som många brukar tänka på först. Men situationen är mycket bredare och mer komplex, och vi behöver se både det som är bra och det som är dåligt. Det pågår utan tvivel en del fantastiska och inspirerande saker. Det finns också många situationer som präglas av extrem nedvärdering och lidande, skriver Kendra Coulter i ett mejl till Fria Tidningar.

I sin forskning har hon hittat exempel där människor och djur jobbar tillsammans i ett samarbete som gynnar båda parter. Men det finns också jobb som är dåliga för både människor och djur, menar forskaren, och att det råder arbetsbrist är inget argument för att de ska vara kvar.

– Vi behöver inte försvara våld för jobbens skull – vi kan skapa jobb som är bättre. Det är svårt att överdriva det lidande som djur upplever inom de industrialiserade fabriker som kallas ”gårdar”.

Dessutom erbjuder många av dessa allt mer industrialiserade arbetsplatser, exempelvis slakterier, bara farliga och obehagliga jobb till låg lön, säger Kendra Coulter.

– Om de verkligen hade ett val, skulle nästan alla hellre vilja göra något positivt med sin arbetskraft. Skulle du hellre vilja döda andra, eller arbeta tillsammans med en hund eller häst eller ko för att hela eller undervisa andra?

Målet måste vara att satsa på de arbetsområden som inte orsakar skada på andra varelser, menar hon.

– Människor behöver inkomster, och jag är en varm förespråkare av hållbara försörjningsmöjligheter på landsbygden. Jag bor på landet och älskar landsbygden, och jag vet att vi behöver mat. Jag vet också att det finns bättre sätt att göra saker.

Kendra Coulter utgår ifrån social rättvisa för både människor och djur och hävdar att solidaritet mellan arter är nödvändig för att öka både människors och djurs välfärd.

– I boken utmanar jag läsarna att tänka på ett annorlunda sätt kring både djur och arbete. Vi behöver fundera djupare och mer omsorgsfullt på vad människor gör mot och förväntar sig av andra, och på positiva förändringar och alternativ.

Forskaren menar att människor som är engagerade inom området alltför ofta fokuserar på bara en politisk eller etisk fråga, och därmed bygger murar gentemot andra frågor eller grupper.

– Visst finns det en del väldigt olika ståndpunkter som är svåra att förena. Men det finns också potential för både fackförbund och djurrättsförespråkare att få en bättre förståelse för vad som pågår och vad som engagerar andra. Det är nödvändigt med kritik, men inte tillräckligt. Vi behöver lösningar och alternativ.

Djurrättsaktivister behöver förstå att människor behöver jobb och inkomster, och arbetare behöver ta djur på allvar som kännande varelser, anser Kendra Coulter.

– Vissa jobb är dåliga för människor och ännu sämre för djur. Dessa jobb behöver ersättas som en del av att skapa en mer rättvis och hållbar ekonomi. Vi måste röra oss bort från det som är skadligt och skapar splittring. I bokens avslutning föreslår jag tanken på solidaritet mellan arter som en inbjudan att bredda våra nät av empati och samhörighet och att söka förändringar som prioriterar människors och djurs välmående.

Hon ser så kallade humana jobb som ett sätt att förverkliga solidaritet mellan arter i praktiken. Med det menar hon jobb som är bra för både människor och djur. Några exempel kan vara djurskyddsinspektörer, veterinärer samt jobb inom miljö och hållbarhet.

Hon ser goda möjligheter att satsa på humana jobb just i Sverige och menar att det kan bli något att vara stolta över.

– Sverige är ett land där intresset för etiska verksamheter är stort. Vare sig människor eller djur förtjänar att bli exploaterade. Vi kan odla hälsosam och näringsriktig mat och bygga hållbara matsystem med lite ambition, engagemang och politisk vilja.

Framför allt förespråkar Kendra Coulter en annan roll för lantbruket, och att verksamheten som bedrivs inom lantbruket ska breddas. Visst behöver de fortfarande producera mat, men det finns också möjlighet för en del gårdar att erbjuda utbildning, fristäder, barnomsorg och sjukvård. Ett exempel är så kallad grön omsorg, som innefattar olika typer av omsorg där djur och natur ingår.

Detta är på framväxt inte minst i Nederländerna och Norge men också i Sverige, där det bland annat finns ett 50-tal gårdar inom Hushållningssällskapets satsning Grön arena (se faktaruta).

– Det är precis en sådan väg som vore ideal för Sverige. Om djur respekteras och inte bara ses som verktyg finns det stor potential att utveckla intressanta och effektfulla program som ger ömsesidiga fördelar. Det skulle vara ett tillskott till lantbrukares ekonomi, ge fördelar för brukarna och hjälpa till att skapa hållbara samhällen på landsbygden där djur får bra, värdiga liv.

Hon menar att Sverige ligger långt fram när det gäller social solidaritet och djurskyddslagstiftning, mycket tack vare vår starka fackföreningstradition och vårt välfärdssamhälle – men att det finns mycket mer som vi kan göra för att bli en förebild för andra länder.

– Ni har många idéer, engagemang och program som är lovvärda och som illustrerar kraften och fördelarna med social solidaritet. Försvara och var stolta över dem – men arbeta också för mer för både människor och djur. Det finns stort potential för svenskar att gå före i en ännu mer ambitiös rörelse mot mer omsorgsfulla och hållbara förhållningssätt till djur och arbete.

Bland annat hoppas Kendra Coulter att fackföreningar och deras medlemmar vill satsa på solidaritet mellan arter.

– I varje fackförbund finns det personer som älskar djur. Det här är en uppenbar möjlighet för fackförbunden att bättre spegla sina medlemmar och involvera nya personer. De svenska fackföreträdare som jag har träffat har varit ganska intresserade och positiva.

Hon menar att djur och människor hör ihop mer än många av oss förstår och att våra öden är sammanlänkade.

– De som säger att de kämpar för marginaliserade grupper behöver förstå att djur tillhör de mest förtryckta grupperna i världen. Det går helt enkelt inte att bygga ett rättvist och kärleksfullt samhälle på andras lidande.

Målgruppen för boken är inte bara studenter och forskare utan även politiker, arbetare och fackliga företrädare, djurrättsaktivister och andra som är intresserade av ett brett perspektiv på arbete och sociala frågor. Enligt Kendra Coulter växer intresset för relationerna mellan djur och människor, men forskningen är begränsad när det gäller just arbetsperspektivet.

– Många fler behöver engagera sig i frågan. Arbete har en betydande effekt inte bara på inkomster utan även på hälsa och välmående (eller avsaknaden av dessa), på miljön, på våra tankar om andra och om vad som är möjligt, om liv och död. Jag föreslår nya koncept som är relevanta för vår förståelse men som också utmanar oss att tänka och handla annorlunda.

Just nu forskar hon kring humana jobb i teori och praktik. Bland annat vill hon hitta sätt att stärka arbetsområden som har stor human potential, och möjligheter att skapa nya jobb och arbetsområden som handlar om att hjälpa andra istället för att skada dem.

– Vi får inte ge efter för dem som säger att det inte finns några alternativ. De har fel. Sanningen är att djurs liv har betydelse för dem. Vi behöver inse att det inte bara är djur, katter och hästar som har tankar och känslor, som förtjänar respekt och värdighet, som vill leva och vara lyckliga. Människor förtjänar bröd och rosor – både livets basbehov, och glädje och skönhet. Djur förtjänar detsamma.

Fria frågar 3: Vad tycker ni om idén att satsa på humana jobb?

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) – Annika Bergman, ledamot i riksförbundsstyrelsen:

– Det finns en stor glädje i att ta hand om och föda upp djur och samtidigt bidra till att många människor kan få mat. Betande djur är en förutsättning för ett öppet landskap och en biologisk mångfald. Det kulturellt viktiga och vackra landskap och den rekreationsmiljö som djuren skapar är ofta en förutsättning för en lyckad grön rehabilitering. Det arbetar bönderna aktivt med.

Hur sannolikt tror ni att det är att detta skulle kunna genomföras i Sverige?

– Vård och omsorg är en växande bransch där allt fler landsbygdsföretag startar verksamheter. Djur, natur och stora ytor skapar miljöer som stimulerar välmående, vilket forskning inom miljöpsykologi från till exempel Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar. Flera länder i Europa bedriver framgångsrikt vård och omsorg på gårdar i lantlig miljö under samlingsnamnet Green care, där Sverige i dag är en förebild som lockar till många studiebesök.

Är det en fråga ni kan tänka er att jobba för?

– Flera av Sveriges bönder är redan i dag engagerade i grön omsorg. Med ett tydligt regelverk och välfungerande beslutsvägar blir det möjligt för ännu fler att starta verksamheter.

Ser ni det som etiskt hållbart att utnyttja djur?

– Det ligger inte i bondens intresse att behandla djur annat än väl och det stödjer LRF till hundra procent.

Djurens Rätt – Camilla Björkbom, förbundsordförande:

– Det är ett intressant område. I samband med den svenska komjölkindustrins kris och krisen i grisindustrin, blir det tydligt att det behövs nya sätt att tänka kring jobbfrågor på landsbygden. Ur ett djurrättsperspektiv är det väldigt välkommet eftersom, som vi sett nu inte minst i samband med grisindustrins kris, det är djurskyddet som tenderar att försvagas när lönsamheten blir dålig. Här är företag som havremjölksföretaget Oatly intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv där produkter som inte orsakar lidande för djuren utveckas och kan skapa nya jobb. Istället för att stämma Oatly borde kanske LRF Svensk Mjölk se havremjölk gjord på svensk havre som en möjlighet för att säkra jobben på landsbygden. Det är förstås positivt att människor vill leva och arbeta på landsbygden och det går att arbeta med jordbruk utan att delta i ett systematisk utnyttjande av djur.

– Det är det viktiga, att de humana jobben inte omfattar djurutnyttjande överhuvudtaget.

Hur sannolikt tror ni att det är att detta skulle kunna genomföras i Sverige?

– Det kommer att krävas politiskt mod och nytänkande för detta, men jag är övertygad om att det är rätt väg att gå för framtiden. Det behövs ett paradigmskifte i synen på djuren. I takt med att allt fler äter vego skapar det också utrymme för att tänka kring nya sätt att se på jobb, och utveckla nya strategier som gynnar djur, människor och miljö.

– Sverige skulle säkert kunna bli ett föregångsland, särskilt som vi nu sett hur de svenska djurindustrierna en efter en har svårt med lönsamheten och att det inverkar negativt på djurskyddet, ett djurskydd som redan tidigare var svagt. Till exempel får ju de flesta svenska grisar aldrig komma ut och böka eller beta, och det föreslås försämringar som att ha fler grisar på samma yta, att ta griskultingarna tidigare från suggan och att få fixera suggorna i ännu högre utsträckning än tidigare.

Är det en fråga ni kan tänka er att jobba för?

– Djurens Rätt arbetar bland annat med att främja vegansk matproduktion och att få fler konsumenter att efterfråga produkter som inte omfattar utnyttjande av djur. I Sverige är det fler och fler som väljer vego, men vi har inte ännu fått se de politiska satsningar som också är nödvändiga och det är något vi arbetar för. Djurens Rätt har bevakat utvecklingen av vegetarisk och vegansk mat i Sverige sedan lång tid tillbaka och vi konstaterar att intresset för vego ökar. Vår senaste opinionsmätning, som genomfördes av Demoskop 2014, visade att var tionde svensk väljer vego. Det är en ökning med 4 procentenheter sedan 2009. Enligt en opinionsmätning av Livsmedelsföretagen väljer dessutom var femte svensk mellan 16 och 39 år vego i dag.

Ser ni det som etiskt hållbart att utnyttja djur?

– Nej, inget utnyttjande av djur är etiskt hållbart. Djur är levande kännande individer med rätt att leva sina egna liv. Det ligger inte i deras intresse att utnyttjas för mänskliga syften. Ibland hör vi att djuren behövs i det svenska lantbruket för att hålla landskapen öppna. Då ska vi komma ihåg att de flesta djur i livsmedelsindustrin aldrig får komma ut. Istället skulle vi kunna tänka oss en framtid där betande djur kan vara landskapsvårdare, utan att utnyttjas av människan för mjölk och kött.

Fackförbundet Kommunal – Sofia Vittecoq Berglund, utredare:

– Utan att ha läst Coulters bok ser jag många möjliga fördelar med att utveckla verksamheter med djur i till exempel omsorg, utbildning och rehabilitering. Vad som alltid är viktigt, både när det gäller livsmedelsproduktion och annan verksamhet med djur, är att djurhållningen sker på ett sätt så att djurhälsan är god och att djuren i tillräcklig grad ges möjlighet att bete sig naturligt. Där kan det som Coulter kallar humana jobb kanske få en roll som förebild till annan verksamhet i framtiden.

Hur sannolikt tror ni att det är att detta skulle kunna genomföras i Sverige?

– Jag tror att livsmedelsproduktion med djurhållning kommer att finnas i Sverige i framtiden. Om den generellt sett relativt höga djurhälsa och djurvälfärd som finns i dag kommer att bestå beror på en mängd olika faktorer. Till exempel hur de stora handelsavtal som EU håller på att förhandla fram kommer att utformas. Utvecklande av humana jobb, där människor möter djur och natur på ett mer etiskt hållbart sätt, tror jag kommer att ske bit för bit inom olika områden i Sverige. Jag tror att den drivande kraften i stort kommer att vara potentialen i att använda djur i flera verksamheter snarare än viljan att styra bort från nuvarande verksamet inom köttproduktionen.

Är det en fråga ni kan tänka er att jobba för?

– Jag skulle tro att det är lätt för Kommunal att stå bakom utvecklandet av arbete med djur i omsorgsverksamheter med mera. Jag har svårare att se att Kommunal skulle jobba emot förekomsten av djur i livsmedelsproduktionen inom jordbruket. Djurhållning är en viktig del av jordbruket, och det som Kommunal i första hand värnar är god djurhälsa i dessa verksamheter.

Ser ni det som etiskt hållbart att utnyttja djur?

– Vi ser det som att huruvida nyttjandet av djur kan vara etiskt hållbart eller ej ofta beror på hur djuren hålls. Systemen för djurhållning och hantering av djur skiljer kraftigt mellan länder.

Det globala syd betecknar det som många tidigare kallat utvecklingsländer.