Fast i Fort Europas väntrum | Fria.Nu
Elina Pahnke

Fördjupning


Elina Pahnke
  • En grupp flyktingar protesterar mot det bristfälliga mottagandet på Lesbos.
  • Demonstranterna håller händerna bakom huvudet när de konfronteras av kravallpolis.
  • Demonstranter slår upp tält och sätter sig mitt i vägen.
  • "Jag har inte duschat på 24 dagar. Kan du tänka dig?" Syriske Omar Ali Jiliati är frustrerad över myndigheternas agerande på Lesbos.
  • "Det största problemet är att det inte finns någon politisk vilja i Grekland att förändra situationen," säger Efi Latsoudi från organisationen Villages of all together.
  • Ett tjugotal personer räddades från en sjunkande båt utanför Lesbos på söndagen. 26 personer saknas och befaras ha drunknat.
Fria Tidningen

Fast i Fort Europas väntrum

Lesbos är den första anhalten för tusentals flyktingar som kommer till Europa. För att kunna ta sig härifrån måste alla registreras. Men för många blir det som skulle vara en genomresa istället ett väntrum.

Längs gatorna på Lesbos hörs ropen skalla. Från det temporära flyktinglägret strax norr om hamnen kommer ett demonstrationståg.

Luften fylls av slagord: ”No Mytilini!”, som refererar till den största staden på Lesbos, och ”Athina!”, det grekiska namnet på Aten.

Kartongen som har fungerat som madrass de senaste veckorna har förvandlats till plakat och längst fram bär en flicka en skylt med budskapet: ”Don’t exploit refugees” (”utnyttja inte flyktingar”).

– Jag kom hit med 400 euro, nu har jag bara 100 kvar, säger Omar Ali Jiliati från Aleppo i Syrien.

Han är 18 år gammal och har varit här i 20 dagar.

För att ta sig härifrån behöver polisen registrera honom. Varje dag samlas tusentals flyktingar runt det lilla poliskontoret i hamnen för att få sitt registreringsbevis och kunna ta sig norrut. Tre poliser och en dator sköter jobbet och bara en bråkdel lyckas få pappret varje dag. Vissa dagar öppnar inte ens kontoret.

Omar Ali Jiliati studerade kemi i Syrien. Nu vill han ta sig vidare till Tyskland för att plugga till läkare. Han kom hit från Turkiet med en gummibåt som höll på att kapsejsa.

– Alla var tvungna att slänga sina väskor i havet, berättar han.

Nu är det enda han äger är den orangea t-shirt han har på sig och en mobil med två batterier som han inte tillåts ladda någonstans.

– Jag har inte duschat på 24 dagar. Kan du tänka dig?

Lesbos tillfälliga befolkning är arga och ledsna – de kom till ön i tron att de skulle vara här några timmar, max en dag. Men nu vet ingen hur länge de kan behöva stanna.

Demonstrationståget passerar strandpromenaden där Lesbos kontraster gör sig påminda.

Turister ligger och solar på sina båtar och på en restaurang avnjuter någon en Freddo espresso, iskaffet som är populärt bland greker.

”We want Merkel!” hörs från folket som rör sig upp mot en park som är fylld av tält och filtar. Allt som ligger på gång-avstånd till poliskontoret har förvandlats till sovplatser.

Här sover Lydia Khory från Damaskus om nätterna.

– Vi är människor, inte djur. De bryr sig om sina hundar här men de bryr sig inte om oss, säger hon.

Lydia Khory är 26 år gammal. Hon har lämnat sin familj i Damaskus och hoppat av sina studier i engelsk litteratur. Nu har hon varit på Lesbos i en vecka med sin man.

Hon berättar att poliskontoret har öppet några timmar om dagen att de stänger luckan framför ansiktet på alla när de tröttnar.

– I går fanns det i alla fall vatten i hamnen. I dag har de stängt av det. De vill att vi ska betala för allt här.

Nu längtar hon efter att få att komma till en plats där hon får vila.

– Vi har tagit oss hit på dödliga vägar. Men att bli behandlade så här inhumant, det är för mycket för oss, säger Lydia innan hon går vidare och stämmer in i protesterna.

Utanför parken stannar tåget och några slår upp ett tält i vägkorsningen.

Trafiken stannar upp. Flera män sätter sig på knä med händerna bakom huvudet och ropar ”Peaceful! Peaceful!” samtidigt som kravallpoliser dyker upp längs vägen.

Några lägger sig för att vila längs trottoaren, andra dirigerar om trafiken. I en taxibil sitter en grekisk kvinna och gråter för att hon inte kommer förbi.

I vägkorsningen står Efi Latsoudi som har bott på Lesbos i 15 år. Hon är volontär i organisationen Villages of all together som har jobbat med flyktingar på ön sedan 2012.

– Det största problemet är att det inte finns någon politisk vilja i Grekland att förändra situationen. Det går, men viljan finns inte, säger hon.

Efi Latsoudi har svårt att se någon tillfällig lösning som skulle förbättra situationen.

Istället måste en större politisk förändring ske.

– Det enda som skulle hjälpa är om politiker skapar förutsättningar för att flyktingar får resa direkt dit de vill, istället för att behöva göra den här farliga resan.

Fakta: 

Lesbos

• Lesbos är med sina 86 000 invånare Greklands tredje största ö. Största staden på ön heter Mytilini. Ön är känd för poeten Sapho som var verksam här och som genom sina dikter gav upphov till ordet lesbisk som är sprunget ur namnet på ön. Lesbos är ett populärt resmål för hbtq-personer.

• Lesbos är första anhalten i Europa för en stor del av de flyktingar som flyr från den turkiska gränsen.

De allra flesta kommer under sommarmånaderna då vattnet är som lugnast. I år anlände mellan 2 000 och 4 000 flyktingar varje dag under dessa månader, men även nu när vattnet är farligare så fortsätter båtarna att komma.

• Båtarna kommer oftast fram till Mylovos, stranden på norra sidan av ön. Kustbevakningen på Lesbos har förbjudit all trafik att köra flyktingar som inte har registrerats på ön vilket gör att folk tvingas vandra 62 kilometer för att komma till poliskontoret i hamnen. När demonstrationen genomfördes var det runt 25 000 flyktingar på Lesbos.

Annons

Rekommenderade artiklar

Strandsatta i Grekland

Fotojournalisten Clement Martz rapporterar från norra Grekland där tiotusentals flyktingar är fast sedan Europas gränser stängdes.

Fria Tidningen

Här låser Tjeckien in flyktingar

Fria Tidningen besöker förvaret i Drahonice och träffar flyktingar som har varit inlåsta i det före detta fängelset i snart ett halvår.

Fria Tidningen

En generation utan trygghet

Utdrag ur antologin Lösa Förbindelser där vi får möta unga vuxna som kämpar för trygghet i krisernas tidevarv.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu