SL:s väktare fortsätter med dold spaning, trots att den kritiserade metoden som avslöjades i fjol ligger i gråzonen för det tillåtna. Syftet med väktare är att förebygga brott genom att synas, men vaktbolaget CSG som har uppdrag för SL har som strategi att gömma sig när de bevakar platser. SL-väktarna bevittnar framför allt skadegörelsebrott och griper förövarna i efterhand – istället för att avvärja att brott sker.

Väktare får inte gömma sig om syftet är att bevittna brott. Metoden har likheter med polisiär spaningsverksamhet och är inget som vaktbolag ska ägna sig åt. Upplägget har kritiserats av Rikspolisstyrelsen (i dag Polismyndigheten) som reglerar hur väktare får arbeta. Men SL bekräftar att så ännu sker och ser inget problem med att väktarna fortsätter att gömma sig.

– Vi arbetar med både synliga och dolda väktare och ser inget konstigt med att de sitter i anslutning till platsen och bevakar våra objekt. Exakt hur CSG väljer att göra det är upp till dem, säger Christian Hoffman på trafikförvaltningen som har det övergripande ansvaret för SL-trafiken.

CSG har så sent som i mars bedrivit spaning mot området kring Hökarängens tunnelbanestation från ett tak på Farsta brandstation, knappt hundra meter från stationen. Där har de osedda kunnat observera bevakningsobjektet åt SL. Enligt en källa ska väktarna även ha lånat brandmännens uniformer och utfört bevakning medan de har gett sken av att arbeta för brandförsvaret.

I ett brev från CSG till brandstationen framkommer att CSG använder olika externa lokaler för sin bevakning av SL:s område: ”För att kunna bedriva bevakningen ändamålsenligt och effektivt söker CSG ibland överenskommelse med fastighetsägare för tillgång till lokaler som kan gynna bevakningen. … CSG önskar om möjligt tillgång till överenskommen lokal dygnet runt men främst under trafiktid för tunnelbanan. CSG önskar tillgång till lokalen tillsvidare.”

Enhetschefen Mårten Franzén på Farsta brandstation bekräftar att bevakningen har ägt rum, men säger att den nu är avslutad. Enligt honom pågick den i ”någon månad”. Brevet från CSG är författat på hans begäran.

– De har fått låna ett tak av oss, säger Mårten Franzén.

Det står också att ”CSG beträder taket på egen risk”.

– Jag ville ha ett underlag som fråntog oss ansvaret om någon skulle göra sig illa när de klättrade upp där.

CSG har en historia av att ha använt civilklädda väktare. Därför är uppgiften om att de ska ha klätt ut sig till brandmän anmärkningsvärd. Men Mårten Franzén känner inte till något om lånade uniformer.

– Nej, varför skulle de ha fått det? Jag känner inte till det och har inte hört talas om det heller. Det finns ingen anledning att klä ut någon till brandman som inte är det.

Anna Sehlin (V), ledamot i landstingets trafiknämnd som tidigare har kritiserat företagets metoder, förvånas över att verksamheten fortsätter.

– Jag tycker inte att det är okej att SL använder sig av dolda väktare. Det var inte okej innan avslöjandet och det är ännu mindre okej efter avslöjandet. Jag kommer återigen ställa frågor till presidiet i trafiknämnden och till trafikförvaltningen om detta, säger hon.

Driftchefen Johan Dalin på CSG som har skrivit brevet till brandstationen vill inte kommentera det utan hänvisar till vd Patrik Strandberg, som inte vill svara på frågor på telefon men via mejl hälsar att CSG tillämpar den arbetsmetod som är mest lämplig för respektive uppdrag inom ramen för de regler och lagar som styr verksamheten.