Handling är bästa medicinen mot maktlöshet | Fria.Nu
Sara Falkstad

Inledare


Sara Falkstad
  • En man som flytt strider i Syrien sitter framför turkiska soldater vid gränsen mellan Syrien och Turkiet, september 2014. Gemensamt för världens konflikter är att de flesta offren varit civila.
Fria Tidningen

Handling är bästa medicinen mot maktlöshet

Kampen för att upprätthålla de mänskliga rättigheterna börjar i din vardag, skriver Sara Falkstad.

I Syrien befinner sig nu uppskattningsvis halva befolkningen på flykt, och över 200 000 människor har dött under de senaste årens krig. Samtidigt har IS begått fruktansvärda brott i både Syrien och norra Irak: vi har vant oss vid att höra om kidnappningar, avrättningar och etnisk rensning. I Nigeria har både Boko Haram och säkerhetsstyrkor terroriserat befolkningen. Tortyr, våldtäkt och massmord har använts som vapen även i Centralafrikanska republiken, och i Sydsudan har tiotusentals människor fallit offer för stridigheterna mellan regeringsstyrkor och oppositionsstyrkor.

Amnesty Internationals senaste årsrapport utgör avskyvärd läsning. För oss som står upp för mänskliga rättigheter världen över var 2014 ett tröstlöst år. Men framför allt var det ett fruktansvärt år för de kvinnor, män och barn som fortsätter drabbas inte bara av både staters och militanta gruppers våld, utan också av omvärldens oförmåga att agera.

Gemensamt för de värsta konflikterna är att de flesta offren har varit civila. Och medan regeringar, militanta grupperingar och individer har våldfört sig på den fundamentala principen att krigshandlingar inte får riktas mot civilbefolkningen, har omvärldens reaktion varit långt från tillräcklig. Den största kritiken riktar Amnesty mot FN:s säkerhetsråd, vars medlemmars vetorätt har lämnat världssamfundet lamslaget, framför allt när det gäller situationen i Syrien.

I den nattsvarta skuggan av en omvärld som redan tycks ha glömt de överenskommelser vi gjorde för bara ett par generationer sedan, ter sig kapitlet om Sveriges brister inte speciellt omfattande. Men hur ska vi kunna förhålla oss till detta förtvivlade världsläge, om vi inte börjar med att kliva ut på vår egen farstutrapp? Att Sverige är del av en globaliserad värld är något som framstår med tydlighet i Amnestys kritik. Bland annat ifrågasätter organisationen att Sverige inte har infört FN:s definition av tortyr i straffbalken, något som kan leda till att människor som begått sådana brott i andra länder kan finna en frizon i Sverige, liksom Sveriges benägenhet att utlämna människor till länder där de riskerar tortyr.

Sverige får också kritik för diskriminering och hatbrott mot synliga minoriteter. När FN:s råd för mänskliga rättigheter förhörde Sveriges regering i slutet på januari var detta det genomgående temat. Hatbrott mot muslimer, afrosvenskar, romer och judar har ökat i Sverige. De brott som begås av högerextremistiska politiker, ökningen av hatbrott i medierna och på internet, och polisens register över romer, är exempel som omnämns.

Dessa områden är bara några av våra många utmaningar, och de är inga bagateller. Ett par dagar efter att rapporten släpptes klev en av Sveriges främsta journalister och debattörer av sina uppdrag, för att hon inte klarade mer hot och hat. Moskéer bränns. Judar förföljs. Vi är inte frikopplade från resten av världen, utan vi har ett ansvar. Ett ansvar för de tusentals människor som dör när de försöker ta sig över vår yttre gräns till Europa. För att människor i krigshärdar inte dödas med svenska vapen. För att människor som vistas i vårt land får tak över huvudet, mat för dagen, rättssäkerhet och frihet från våld och förtryck.

Känner du dig mer maktlös än när du började läsa? Din medicin är handling i det lilla - kampen för att upprätthålla de mänskliga rättigheterna börjar i din vardag. Den börjar kanske med att du går med i en organisation, ett politiskt parti eller skriver ett debattinlägg. Med att du vågar stå upp för allas lika värde nästa gång du hamnar i en främlingsfientlig diskussion. Med att du engagerar dig för att alla barn ska få en likvärdig utbildning och få lära sig om sina rättigheter. Eller med att du är en av de som reagerar nästa gång en myndighetsperson, som har i uppgift att agera för alla människors lika värde, brister i sitt uppdrag.

Vi kommer inte att stoppa krigsbrott och tortyr från våra soffor. Men utan att ta något ansvar för den mänsklighet vi alla tillhör, kommer vi ingenstans.

Annons

© 2020 Fria.Nu