I boken Lesbianism in Swedish Literature: An Ambiguous Affair skriver Jenny Björklund, docent i litteraturvetenskap, om kärlek mellan kvinnor i svensk litteratur. Att litteraturen skildrar samkönad kärlek, och andra komplicerade frågor rörande kön och identitet är viktigt, anser Björklund.

– Det finns forskare som menar att olika typer av kultur, till exempel litteratur, är särskilt viktiga för vår förståelse av samkönad kärlek, eftersom heteronormen i samhället är stark och det inte alltid syns på utsidan vilka som är homosexuella. Många människor har inte träffat homosexuella – eller tror sig i alla fall inte ha gjort det – och då blir kulturella representationer av homosexuella viktiga för deras förståelse av och kanske öppenhet inför samkönad kärlek. Och för unga homosexuella som växer upp utan kontakt med andra homosexuella, exempelvis på landsbygden, kan litteraturen fungera som förebild i skapandet av en identitet.

Sverige ses som ett av världens mest LHBTQ-vänliga länder. Detta speglas dock inte alltid i litteraturen. Björklund berättar att både den äldre litteraturen, från 1930-talet, och den nyare från millennieskiftet, uppvisar ett slags dubbelhet eller ambivalens.

– Dels skildras lesbiskhet som något positivt - till och med som ett bättre alternativ än heterosexualitet. Och dels finns andra sidan där romanerna anknyter till den syn på lesbiskhet som en sjukdom som etableras inom sexologi och psykoanalys kring sekelskiftet 1900, och det finns alltså en koppling mellan lesbiskhet och sjukdom i texterna, även då kärlek mellan kvinnor hyllas. Den nyare litteraturen innehåller också många beskrivningar av diskriminering och homofobi, något som ifrågasätter bilden av Sverige som ett av världens mest LHBTQ-vänliga länder.

En frågeställning som kommer att beröras i samtalet Flatans historia är hur lesbiskhet varit ett inslag i antifeministisk mytbildning? Har detta förändrats?

– Feminismen har fått så pass stort genomslag i Sverige i dag och knyts nog inte till speciella identiteter och positioner i samma utsträckning som tidigare. I dag identifierar sig istället många människor som feminister.

Vad har du för förväntningar på samtalet på måndag?

– Jag hoppas att det blir en spännande och livlig diskussion som det blir roligt för publiken att lyssna till - och även delta i.