• I dag går Moçambique till val. Ska den före detta befrielserörelsen Frelimo för första gången förlora makten?
  • Renamos valmöten runtom landet har samlat en enorm publik.
Fria Tidningen

Frelimo utmanas i valet i Moçambique

Känslan inför dagens val i Moçambique är att det kan gå precis hur som helst: samtliga tre presidentkandidater kan vinna och de tre största partierna kan få lika många platser i parlamentet.

Dagens val är det första sedan självständigheten från Portugal för 39 år sedan där den före detta befrielserörelsen Frelimo på allvar utmanas om makten och där kampen står mellan fler än två partier. Samtidigt som den absoluta majoriteten av dem som upplevde destabiliseringskriget mellan Frelimo och högermilisen Renamo som krävde en miljon människoliv 1976–1992, uttrycker att det aldrig kan vara värt det igen, finns en stor grupp unga som inte har egna upplevelser av krig. De har heller ingen direkt relation till Frelimo som landets befriare.

Däremot har många av dem upplevelser av Frelimo som ett korrupt och maktfullkomligt parti som inte gynnar majoriteten. Trots att Moçambique de senaste 20 åren har uppvisat en ekonomisk tillväxt på i snitt 8 procent per år lever runt hälften av landets befolkning i fattigdom vilket har lett till ett starkt missnöje och misstro mot Frelimo och därmed en stark rekryteringsgrund för oppositionspartierna.

De första flerpartivalen genomfördes 1994 och presidents- och parlamentsval har därefter hållits var femte år. Frelimo har vunnit presidentposten och erhållit majoritet i parlamentet i samtliga val. I valen från 1994 till 2005 var Frelimo och Renamo de två huvudsakliga partierna men inför valet 2009 bildades ett nytt parti, MDM, lett av Daviz Simango som sedan dess stärkt sin roll som politisk aktör, inte minst genom framgångar i 2013 års kommunalval då det tog makten i tre strategiskt viktiga provinshuvudstäder.

År 2013 erfor Moçambique hur skör freden var när Afonso Dhlakama, Renamos till synes permanente ledare, formellt bröt fredsavtalet och återbefolkade flera militärbaser. Regeringsstyrkor attackerade Renamo-baserna som i sin tur utförde attacker mot strategiska mål. Efter många förhandlingsomgångar undertecknades ett fredsavtal mellan Renamo och Frelimo, representerat av president Armando Guebuza, den 5 september 2014; fem dagar efter valkampanjerna skulle ha inletts.

MDM har hittills haft sin huvudsakliga väljarbas i urbana områden, Renamo framför allt bland landsbygdens fattiga i landets centrala delar, och Frelimo sitt största stöd på landsbygden i norr och söder samt i Maputo. Dessa mönster har emellertid utmanats under årets valkampanjer. Det är svårt att urskilja var de olika partierna står politiskt i dag men i grova drag bygger Frelimo på ett slags socialdemokratisk grund medan MDM och Renamo är mer center-höger. Till stor del styrs emellertid politiska prioriteringar av utländska biståndsgivare som står för en stor del av landets statsbudget. Samtliga partier är följsamma till det internationella samfundets ekonomiska och politiska krav.

Under valkampanjen har Afonso Dhlakama gjort en för många överraskande politisk comeback. Han har rest runt i landet och samlat en enorm publik till sina offentliga möten. Från att ha varit i princip borträknat, framstår nu Renamo åter som ett reellt alternativ. Ett antal offentliga personer, inklusive akademiker, journalister och representanter från det civila samhället och biståndsgivare, har under kampanjerna mer eller mindre öppet deklarerat sitt stöd för något av oppositionspartierna. Detta kan även ses som ett missnöje och en besvikelse med ett Frelimo som de anser har svikit sina ideal samt mot den arrogans som man menar har präglat Guebuzas presidentskap de senaste tio åren.

Om ingen av kandidaterna får egen majoritet i dagens val blir det en andra valomgång. Om detta sker menar analytikerna att det med stor sannolikhet blir så att Renamos och MDM:s väljare kommer att gå samman mot Frelimo, vilket skulle kunna innebära att Frelimo för första gången sedan befrielsen inte innehar presidentposten. Även i parlamentet verkar det osannolikt att Frelimo får egen majoritet.

Eftersom inga opinionsundersökningar görs baserar sig bedömningar om partiernas respektive stöd på hur många som kommit till partiernas valmöten och sympatier i traditionella- och sociala medier. Oavsett utgången finns det en risk att en eller flera aktörer inte kommer att acceptera resultatet och att landet återigen faller in i ett slags mellantillstånd mellan krig och fred. Om Frelimo vinner kommer de sannolikt att anklagas för fusk och korruption, utifrån det stöd som de andra kan visa upp från sina kampanjer.

Missnöjet mot Frelimo och Guebuza kommer att ha en stor betydelse i dagens val; många är de som kommer att rösta mot Frelimo, snarare än för något annat, inte minst bland den unga generationen som också är den som fyller fotografierna från de överfulla valmötena med Dhlakama och Simango. Men samtidigt spelar historien fortfarande en avgörande roll för den äldre generationen som i många fall är kritiska till Frelimo av i dag, men för vilken partiet fortfarande är en enande kraft.

Fakta: 

Huvudkandidaterna

Frelimo – Frente de Libertação de Moçambique
Presidentkandidat: Filipe Jacinto Nyusi, f. 1959, ingenjör.
Hans företrädare Armando Guebuza fick 68 procent av rösterna i valet år 2009.

Renamo – Resistência Nacional Moçambicana
Presidentkandidat: Afonso Macacho Dhlakama, f. 1953, general, fick 16 procent år 2009.

MDM – Movimento Democrático de Moçambique
Presidentkandidat: Daviz Simango, f. 1964, civilingenjör, fick 9 procent år 2009.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Livsmedelskrisen är kapitalismens kris

Livsmedelskris i en värld som producerar dubbelt så mycket mat som skulle behövas för att mätta alla – det säger oss mycket om tillståndet i världen. Förra veckan samlades 500 småbönder från 70 länder från samtliga kontinenter i Moçambiques huvudstad Maputo där den radikala bonderörelsen Via Campesina höll sin femte internationella konferens.

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

© 2024 Fria.Nu