Sverige är i dag ett delat land, landsbygd och storstad talar inte längre samma språk i samhällsdebatten. Förutsättningarna för att bo, verka och utvecklas är djupt orättvisa med landsbygden som förlorare. Detta trots att en stor del av vårt ekonomiska välstånd och globala konkurrenskraft bygger på en klok och effektiv förvaltning av våra naturresurser. Vinsterna från skogsbruk, gruvdrift och vattenkraft styrs till tätorterna och kvar på landsbygden syns dammbyggnaderna och gruvhålen. Vi i Landsbygdspartiet vill införa kommunal skatt på uttag av naturresurser och fastigheter för denna typ av verksamhet, eftersom vi anser att något bör komma tillbaka till de som påverkas. Detta är absolut nödvändigt om landsbygden skall kunna utvecklas enligt sina egna förutsättningar och utan allmosor från staten.

Raseringen av våra små samhällen följer ett tydligt mönster som ständigt upprepas, först läggs byskolan ner och barnfamiljerna tvingas in mot tätorterna. Därefter flyttar företagen när arbetskraften försvinner och de lokala butikerna måste slå igen, kvar finns den utflyttade generationen av pensionärer. Denna trend skulle kunna vändas om landsbygdskommunerna blev betrodda att förvalta ett kommunalt skatteuttag.

Sveriges självförsörjningsgrad är i dag under 40 procent, vilket innebär att risken för storskalig svält är överhängande i händelse av nationell kris. Våra bönder tvingas i dag konkurrera med den prisdumpande stordriften i övriga EU och är i princip chanslösa då omständigheterna i Sverige gör produktionen påtagligt dyrare. För att rädda vårt svenska jordbruk måste vi köpa svenska produkter. Därför vill vi i Landsbygdspartiet oberoende göra omfattande förändringar i lagen om offentlig upphandling (LOU). Det är ett stort svek mot våra bönder att skolbarn, äldre och andra inom offentlig service tvingas äta livsmedel som transporterats runt halva jordklotet.

Vi i Landsbygdspartiet oberoende vill ompröva det djupt olyckliga beslutet att ansluta oss till EU. Då Sverige anslöt sig till EU sades att vi skulle kunna förhandla om de delar där våra förhållanden och förutsättningar skilde sig från gängse praxis inom EU. Att så icke varit fallet under den period som medlemskapet varat torde framstå ganska tydligt i dag när vi ser bönder som tvingas lägga ner och vår rovdjursförvaltning toppstyrs av byråkrater i Bryssel, för att inte tala om det demokratiska underskott som denna koloss på lerfötter lider av. Således kräver vi en omförhandling av våra förutsättningar för medlemskap, följt av en folkomröstning.

Vi Landsbygdspartiet kräver att vi i Sverige för en ansvarsfull rovdjurspolitik. Våra stora rovdjur måste förvaltas i kontrollerade stammar för att undvika onödigt lidande för människor och djur. Beslutsrätten måste förläggas lokalt för att säkerhet och effektivitet skall kunna garanteras. För lo, björn och järv finns det i dag försök till förvaltning som dock måste ses över på saklig, social och vetenskaplig grund. Beträffande vargen finns ingen förvaltningsplan och debatten kring detta rovdjur är en skam för demokratin i Sverige då den bedrivs på osaklig och känslomässig grund. Den svenska vargstammen är en genetiskt undermålig och av hund uppblandad utlöpare av den ryska stammen som består av mer än 50 000 djur, således är inte vargen en hotad art. Att bedriva djurhållning i områden med hög närvaro av varg är svårt och är i stora delar av Mellansverige omöjligt. Att finna sina djur döda och lemlästade innebär inte bara ett känslomässigt trauma, ofta innebär det en ekonomisk kollaps för djurägaren då de ersättningar som utgår vid rovdjursangrepp inte på något sätt täcker de egentliga kostnaderna.

Vi i Landsbygdspartiet anser att vi inte skall ha någon frilevande varg i Sverige. Om varg skall förekomma skall dessa hållas i väl avgränsade områden som om terrängförhållandena så kräver skall hägnas. Dessa områden skall vara av habitatstorlek det vill säga så stora att de driver sig själva i balansen mellan bytesdjur och predator. Utanför dessa områden skall det stå markägaren fritt att plocka bort vargen. Denna åtgärd är nödvändig för att undvika onödigt lidande för både vargen och människan samt bevarandet av den biologiska mångfalden.

Vi i Landsbygdspartiet vill att landsbygden skall utvecklas och återigen bli en attraktiv del av Sverige att bo och verka i. Utan landsbygden stannar Sverige.