Den vackra retorikens eldprov – låt inte historien upprepas | Fria.Nu
Birger Schlaug

Inledare


Flyktingpolitik

Fria Tidningen

Den vackra retorikens eldprov – låt inte historien upprepas

Vår samtidshistoria är inte vacker. Det är värt att tänka på i en tid när världen ser ut som den gör, skriver Birger Schlaug

Situationen i Irak är alltmer kaotisk. Människor flyr. För att rädda sin värdighet, sina familjer, sina liv. Orsakerna till kaoset kommer att diskuteras. Historien kommer att berätta om syndabockar, hjältar och fiender.

Så småningom kommer, som vanligt, berättelsen att formuleras om. Dolda arkiv öppnas, obekväma sanningar läcka ut, glorior falla, det som sagts och gjorts i ”yttersta diskretion” avslöjas.

Men nu. Akut. Människor har rätt att fly, rätt att ta sig ut, rätt att ta sig in. Det ställer krav på omvärlden. Inga särskilt stora krav. Bara kravet att vara mänsklig. I den betydelse vi människor så gärna vill lägga i begreppet ”mänsklig”.

Kommer Sverige att agera mänskligt? Kanske kommer vi i framtiden få se dokument som visar hur svenska partier under ”yttersta diskretion” just nu diskuterar hur man ska agera om flyende människor blir ”besvärande” inför höstens val.

Just nu är över 50 miljoner människor på flykt. Fler än sedan andra världskriget. En rännil på upp mot 80 000 väntas till Sverige. Hur står man då upp mot SD och den retorik som vill skrämma oss från att vara mänskliga? Om vi inte kan motivera öppna gränser med egoistiska skäl – ”det ger oss faktiskt bättre ekonomi på sikt” – utan måste förlita oss till ord som medmänsklighet, humanitet, solidaritet…

Historien visar att politiker i ”yttersta diskretion” analyserat betydligt mindre flyktingströmmar.

För precis 25 år sedan infördes något som kan liknas vid undantagstillstånd i Sverige. Tiotusentals människor hade flytt från Bulgarien. 23 000 hade sökt sig till Tyskland. 5 000 hade kommit till Sverige. Detta föranledde den socialdemokratiska ledningen att i ”yttersta diskretion” diskutera frågan.

Hur man resonerade internt finns ordagrant nedtecknat i protokoll från partiets Verkställande utskott. Den dåvarande statsministern Ingvar Carlsson sa:

”Det har bara börjat... Det finns hur många människor som helst som skulle kunna komma in… Därtill kommer det som Anna-Greta säger – det här med turkbulgarerna är inte något isolerat fenomen, utan vi kan få människor från Estland, Lettland och andra delar av Sovjetunionen, som i vinter går över gränsen mot Finland. De har ingen mat – det går svälttåg helt enkelt, som i desperation börjar röra sig mot Skandinavien... Detta kan vi inte utåt diskutera... vi borde ha en grupp som börjar fundera i yttersta diskretion över vad vi gör om något sådant skulle inträffa.”

Det finns inga skäl att tro att inte också andra partier – som inte varit lika måna om att nedteckna allt som sagts – haft diskussioner i yttersta diskretion. 

Hur gick det? Jo, regeringen fattade det så kallade Luciabeslutet. Humanitära skäl skulle inte längre räcka som skäl för flyktingar. Detta skulle också gälla de som redan fanns i Sverige och väntade på besked – inklusive barnfamiljer som vistats i landet mindre än ett år utan att fått slutligt beslut.

I riksdagen var det bara tre partier som motsatte sig beslutet: FP, V och MP. Övriga var närmast lyriska över regeringens undantagslag i den debatt som uppkom i parlamentet.

Vår samtidshistoria är inte vacker. Det är värt att tänka på i en tid när världen ser ut som den gör. Det är nu orden prövas, det är nu den vackra retoriken sätts på prov, det är nu valet mellan solidaritet och egoism ställs på sin spets. Det är nu de som hyr ut tillfälliga bostäder och förläggningar ställs inför frågan: är det viktigare att sko sig på höga hyreskostnader än att vara goda världsmedborgare? 

I Sverige, där vi vant oss vid att partier vädjar till våra egoistiska sidor, kanske det blir knepigt att exempelvis föreslå att det senaste jobbskatteavdraget dras tillbaka för att akut kunna finansiera hjälp till de som flytt för sina liv snarare, än att öka konsumtionsutrymmet för oss som redan har det vi behöver.

Vad väljer vi om det akuta valet står mellan några hundralappar mindre i plånboken eller att titta bort? Svaret borde vara självklart. Låt partierna få veta det – låt oss tala om det med minsta möjliga diskretion!

Annons

© 2020 Fria.Nu