Mot ett nazistiskt Europa
Det är en skammens tid! Jag kan inte tänka på något annat just nu. Allt annat om EU-valet kan kvitta, utom detta hemska faktum: I min hemkommun, i lilla Söderhamn, finns i dag minst 1 096 personer som aktivt valt att rösta fram vårt samhälles allra mörkaste politiska krafter: SD!
Jag undrar vilka dessa människor är? Någons förälder, någons barn, någons vän? Kanske någon jag känner och hälsar på när jag handlar, jobbar eller hämtar mina barn på skolan... Kanske rent av någon jag tycker om?
1 096 människor i min närhet tycker inte bara att det är okej med lite rasism, att det är okej att sparka neråt på människor som flytt med sina barn undan krig, skräck och svält.
1 096 människor som inte nöjer sig med att fälla nedsättande kommentarer om ”svartingar”, eller skämta förnedrande om tiggarna utanför E-center.
Nej det är mycket värre än så!
1 096 människor i min hembygd röstade precis in ett av många farliga, oberäkneliga fascistiska partier rakt in i EU (som grundades just för att hindra fascismens återkomst efter andra världskriget).
1 096 människor som fört oss tillbaka till obehagliga minnen av ett mörkt 1930-tal med spirande ondska…
SD är just nu det näst största partiet i Söderhamn (trots att man inte lyckas fylla de mandat man nu har med innehåll). Och detta trots att inte ens hälften av kommunens invånare deltog i detta val. Jag vågar knappt tänka på vad som händer i höstens val?
Det är sådana här dagar jag glömmer att jag älskar min hembygd och tänker att vi måste flytta från den här bruna hålan. Bort från de 1 096 människor, vars missnöje och hat är så starkt att man stödjer ett parti som hotar samtliga våra grundläggande, mänskliga rättigheter och friheter. Rättigheter som våra förfäder slagits med sina liv för att uppnå: i Sandarne, i Ådalen, i Sydamerika, i Afrika...
Välkommen alla ni 1 096 att presentera er och berätta vad dessa rättigheter betyder för er och varför ni nu röstar på krafter som motverkar dem!
Just nu ser jag bara med förtvivlan 1 096 personer i kommunen som burit fram det som mycket väl kan vara början på ett nytt, enat, nazistiskt Europa. Jag är livrädd, för min, mina barns och mina medmänniskors framtid.
Jag hoppas att jag snart kan välja att istället med hopp se alla de 7 207 kloka människor som trots allt röstade på sunda, demokratiska krafter.
Och jag önskar att alla ni återstående 11 939, som av någon outgrundlig anledning inte röstade i EU-valet, går till valurnorna i höst och motverkar det otäcka som håller på att hända. Låt de andra fåtalet stå där med skammen!
