Fria Tidningen

Resursbrist inom psykiatrin slår hårt mot hela landet

Bristen på personal inom psykiatrin är ett problem som drabbar personer med psykisk ohälsa över hela landet. Trots regeringens satsning inom området är det fortfarande många som får vänta länge på vård.

Stefan är strax över 30 år och har lidit av svåra psykiska problem under hela sitt vuxna liv. När jag möter honom ska han när som helst bli pappa för tredje gången. Utöver den naturliga nervositeten brottas han även med självmordstankar. Sin psykolog har han inte fått träffa på över ett halvår.

– Jag drömmer om att ta livet av mig framför läkarna och på så sätt få dem och resten av samhället att förstå hur illa det är. Hade jag inte väntat det här barnet och redan varit pappa till ett par, så hade jag antagligen redan gjort det vid det här laget, säger han.

För Stefan började besvären redan i tonåren efter att hans pappa misshandlat och våldtagit honom vid upprepade tillfällen. Han är deprimerad, men lider även av panikattacker. Han har därför regelbundet träffat psykologer under hela sitt liv, vilket har varit viktigt för att han ska kunna fungera i vardagen. Något som nu alltså helt har upphört.

Ingrid Sahlin är chef för Affektiva mottagningen i Uppsala, som ansvarar för Stefan. Hon ställer sig frågande till hans problem att få hjälp och menar att det finns vägar att gå för att få akut hjälp på akutmottagningen.

– Man kan dock inte vänta sig att få träffa sin ordinarie läkare utan då får man nöja sig med de läkare som finns tillgängliga när man besöker akutmottagningen, säger hon.

Situationen menar hon dels beror på läkarbrist men eftersom Uppsala är en universitetsstad med ett eget läkarprogram kan staden klara sig bättre jämfört med andra län.

– Vi löser till viss del läkarbristen just nu med hyrläkare. Vi jobbar med problemet på sikt genom att utbilda egna läkare, men det tar ju tid. Fem och ett halvt år för att slutföra sin utbildning. Det är en liknande brist i hela landet, därför är det viktigt att vi utbildar egna. Vi har dem på tillväxt, så att säga.

Stefans problem kan vid första anblick verka förankrade till länet. Men de bakomliggande orsakerna till att han inte får den vård han behöver kan hittas över hela landet.

– Det är riktigt att det vilar några tunga ok över psykiatrin. Exempelvis bristen på psykiatriker, psykiatrisjuksköterskor och resursbrist i allmänhet, säger Lena Flyckt, ordförande i Svenska psykiatriska föreningen.

Enligt Socialstyrelsens årliga rapport om tillgången på vårdpersonal, som presenterades i januari tidigare i år, är bristen på specialistutbildade sjuksköterskor som störst inom psykiatrisk vård. I samtliga landsting överstiger efterfrågan tillgången på psykiatrisjuksköterskor, enligt rapporten.

Det Lena Flyckt menar talar för en ljusare framtid handlar framför allt om en ökad enighet inom psykiatrin om hur den ska utvecklas i framtiden. Tiden för ideologiska konflikter är över.

– Psykiatrins evidensbaserade kunskapsinnehåll går med stormsteg framåt och det skrivs guidelines som aldrig förr. Men de flesta bland personalen har varit med sedan 80-talet då flertalet av förändringarna började. Omställningen måste få ta lite tid för att bli bra genomförda, säger Lena Flyckt.

Johan Ingerö är presschef hos socialminister Göran Hägglund. Han instämmer med den bild Lena Flyckt målar upp.

– Uppföljningar pekar på att det återstår en del att göra innan vi når vårt mål med att kunna erbjuda personer med psykisk ohälsa samma tillgång och kvalitet till vård. Men samtidigt har det också skett stora förbättringar de senaste åren, säger han och nämner den ökade kompetens hos vårdpersonalen som exempel.

Psykiatriska divisionen i Uppsala hade under 2013 fått in 110 anmälningar. Under 2012 låg siffran på 74 och det har alltså skett en stor ökning. Om det finns en liknande trend i övriga landet är svårt att få överblick över eftersom det inte finns patientombudsmän i varje län. Presschef Johan Ingerö säger att huvudansvaret ändå i slutändan ligger hos kommuner och landsting men hänvisar till regeringens PRIO-satsning som innehåller riktade insatser på området psykisk ohälsa och som sträcker sig till 2016.

– PRIO-satsningen är långsiktig och aktiviteterna som påbörjats under tidigare år måste få fortsätta och tid att verka. Syftet är att genom stöd till strategiska insatser skapa förändringsarbete som kan ge hållbara vinster för framtiden. Men arbetet som sådant måste ske hos huvudmännen; i slutändan är det kommunerna och landstingen som är huvudansvariga för vård av personer som lider av psykisk ohälsa.

Stefan vill inte kommentera regeringens satsning utan poängterar att han behöver hjälp nu och det har han inte fått.

– Vad som händer i morgon är inte relevant när du gör allt för att överleva dagen, säger han.

Stefan heter egentligen någonting annat.

Fakta: 

PRIO-satsningen:

Regeringen beslutade den 25 maj 2012 om en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO). I planen slås fast att det krävs en ökad satsning inom vården och omsorgen för att personer med psykisk ohälsa ska fungera på en nivå som svarar mot samhällets ambitioner.

PRIO-satsningen sträcker sig fram till och med 2016 och regeringen ska avsätta cirka 850–870 miljoner kronor per år till satsningar inom området. År 2013 budgeterade regeringen 62 miljarder kronor för hälsa, sjukvård och social omsorg.

Källa: Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa – Styrning mot målen 2013-2014 underlag för Referens- och strategigruppen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu