Krönika: Spännande växt med dåligt rykte | Fria.Nu
Fria Tidningen

Krönika: Spännande växt med dåligt rykte

"Det finns inte någon växt som har så dålig klang som hampa."

Det finns inte någon växt som har fått en sådan dålig klang som Cannabis, hampans botaniska namn som Linné namngav på 1700-talet. Då var det en viktig nyttoväxt och ännu tidigare var växten än viktigare då en bonde kunde straffas om inte tillräcklig mängd hampa gavs i skatt till prästerna. Det finns en spännande historia om människorna och naturen bakom hampan som gör växten extra intressant.

Som etnolog och textilhistoriker har jag fått förmånen att studera en av naturens viktigaste kulturväxt. Mitt intresse för textilier har också fört mig till områden som jag aldrig, utan hampans hjälp, hade intresserat mig för. Hampa är i särklass ett råmaterial som tillverkats av folket i sin vardag, alltså har det främst framställts lokalt och har inte dokumenterats lika väl som handelsvaror. Även industrihampan, som odlas i större skala idag, är en jordbruksgröda som inte tål för många mellanhänder i produktionen. Hampa går heller inte odla storskaligt för stora odlingar, utan lämpar sig bäst i jordar som innehåller näringsämnen som krävs för att växa.

Kanske tror många att det är hampans innehåll av drogämnen som medfört svårigheten att hävda sig som råvara. Men det är det inte. En urgammal kulturväxt hade inte kunnat förbjudas på 1970-talet om den hade varit betydelsefull inom industrin. För trots dess fördelar är den inte lätt att odla storskaligt. Det krävs ovanligt stor manuell arbetskraft som kostar tid. Europas regioner har minskat sina hampodlingar i takt med industrialismen.

Det finns dock ett internationellt undantag och det är storproducenten Kina som idag odlar för export. Förklaringen finns hos småodlarna som Kinas regering stödjer av flera anledningar, dels att främja bönder att försörja sig på en gröda, dels att förse industrin med fibrer som blandas med andra material och på så sätt ger ökade positiva produktegenskaper. Samspelet mellan regering, jordbruk och forskning frambringar alltså bra lösningar.

Ytterligare ett hinder för lönsamhet finns förstås även hos oss själva, hur vi värderar naturmaterial kontra syntet- och plast. Det är inte gratis bara för att det kommer från naturen. Hampans fördel är att alla delar av plantan, både fiber, ved och frö ökar kvalitén, eller näringsinnehållet i produkter. Det är med andra ord kvalitén som kommer att rädda hampans framtid, men först måste naturmaterialen omvärderas och det kostar framför allt vår tid.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu