Lennart Fernström

Inledare


Läxor

  • Läxor är ett sätt att skola unga i att ta med jobbet hem.
Fria Tidningen

Barn ska inte tvingas ta med arbetet hem

Att Björklund vill fostra barnen i arbetslinjens anda är lätt att förstå. Men i tider där stressjukdomar ökar och där livspussel är ett modeord, ska vi då verkligen lära barnen att jobba över hemma, undrar Lennart Fernström.

Alla partier tävlar nu om att presentera mest nytt på skolområdet – stundom kan en tro att skolfrågor är allt politik handlar om. I helgen var det sossarnas tur att komma med nya utspel om skolan. Bland annat vill de avskaffa läxrut och istället satsa resurser på allmän läxhjälp. Gott så, men räcker det?

Med allmän läxhjälp istället för läxrut försvinner en av de tydligaste avigsidorna med läxor. De som har råd att anlita personlig läxhjälp med hjälp av rut har i de allra flesta fall också bäst förutsättningar att själva hjälpa barnen. Medan de som har problem med språket eller själva har en begränsad utbildning sällan har råd att köpa läxhjälp. Inte heller ensamstående föräldrar med många barn som inte hinner hjälpa till med läxor brukar tillhöra den köpstarka gruppen som kan betala för att få ihop vardagen.

Därför ger sossarnas förslag något mer rättvisa förutsättningar än läxrut. Men i grunden finns de ojämna förutsättningarna kvar. De allmänna läxhjälpen kommer inte att vara heltäckande, då kunde den lika väl ingå i skolundervisningen. Föräldrars möjligheter att hjälpa sina barn kommer även framöver att vara en avgörande skillnad. Om vi menar allvar med en skola för alla, även för dem med små eller inga möjligheter till stöd hemifrån, är det därför nödvändigt att avskaffa läxorna.

En annan viktig aspekt på läxfrågan är varför barnen ska fostras till att jobba övertid och ta med sig arbetet hem. Pedagogik är ideologi, skolan är ett minisamhälle och det vi lär våra barn formar vilket samhälle vi får. Att Björklund då vill fostra barnen i arbetslinjens anda är lätt att förstå. Men i tider där stressjukdomar ökar och där livspussel är ett modeord, ska vi då verkligen lära barnen att jobba över hemma? Är det ett sådant samhälle vi vill bygga? Borde vi inte istället lära dem att vara lediga, att fortsätta leka, umgås med vänner, koppla bort skolan/jobbet och njuta av att kunna göra vad som faller dem in.

Läxhysterin byggs ofta upp av föräldrar som är oroliga för att barnen inte ska lära sig tillräckligt för att platsa i dagens hårda konkurrenssamhälle. Men är det då inte bättre att vi åtminstone i skolan minskar konkurrensen och låter lärarna lägga tid på att jobba med barnen istället för att administrera deras läxor? Det viktigaste verktyget för att få bort den allt hårdare frampressade konkurrensen är att avskaffa betygen, men vi ska inte underskatta läxornas betydelse i detta sammanhang.

Den finns ingen vetenskaplig grund för att läxor är till nytta och förbättrar skolresultaten nämnvärt. Nej, det finns till och med internationell forskning som visar på motsatsen. Och när den internationellt erkände professorn i pedagogik John Hattie gick igenom 50 000 studier om vilka faktorer som bidrar till elevers resultat så hamnade läxor först på 94:e plats.

Läxorna har en symbolisk fostrande betydelse. De ger en falsk trygghet till oroliga föräldrar och möjlighet för överstressade lärare att lassa över det som de inte hinner på hemmen. Men det har i de allra flesta fallen väldigt lite med faktisk kunskapsinlärning att göra.

Samtidigt ökar läxorna klyftorna i skolan, skapar bråk i hemmen, tar tid från lärarna och fostrar barnen i livspusselsamhället. Läxor försvann från läroplanen 1994. Är det inte hög tid att de nu också försvinner i verkligheten? Låt barnen vara lediga och lägg istället läxhjälpsresurserna och rutavdrag på ökad lärartäthet och kvalitet i skolan.

Fakta: 

Lennart har sent omsider och så smått börjat twittra på @L_Fernstrom.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu