Fördjupning


Henrik Kjellberg • Frilansjournalist
Fria Tidningen

Sol och bad till vilken kostnad som helst

En kritvit strand. En pulserande storstad. En outforskad djungel. Säsongen för att boka sommarsemestern är i full gång och många drömmer om att få komma bort. Men ny forskning visar att svenskarnas miljömedvetenhet också verkar gå på semester. Långa flygresor till utsatta resmål är inget som hindrar oss i vår längtan ut i världen.

Under den långa mörka vintern är det många svenskar som drömmer sig bort till andra länder. Till en solstol på en strand eller kanske en fin restaurang i en storstad. Men det stannar sällan bara vid drömmar. År 2012 gjorde vi svenskar 12,9 miljoner fritidsresor till utlandet enligt Rese- och turistdatabasen, TDB. Flest resor gjordes med flyg, hela 65 procent närmare bestämt.

Likadant verkar det bli i år och många av resorna tycks gå till solen. Enligt reseföretaget Ticket bokas flest resor inför årets sommar till klassiska resmål så som Antalya i Turkiet, Mallorca i Spanien och Kreta i Grekland.

Men ny forskning från Umeå universitet visar att de annars så miljömedvetna svenskarna, som cyklar till jobbet, källsorterar och köper ekologiskt, lägger allt detta åt sidan när semestern väl ska planeras. Resultaten visar att vi gärna väljer långa flygresor som släpper ut tonvis med växthusgaser och att vi inte bryr oss särskilt mycket om hur researrangören jobbar med hållbarhet på vår destination. När det vankas semester får klimatet stryka på foten helt enkelt.

Therese Hedlund, som skrivit avhandlingen, förklarar hur fick fram sina resultat med hjälp av enkätfrågor. Genom att slå ihop frågor om människors grundläggande värderingar med frågor om deras val av resor fick hon fram deras syn på miljön när det var dags för semester. Människor visade sig helt enkelt inte var särskilt intresserade av att tänka grönt när de reste.

– Oavsett vilket värdering du har, när man är turist så spelar det ingen roll. Även om man är altruistisk och tänker på andra är du fortfarande ganska egoistisk i dina semesterval, berättar hon.

Hon menar att vi är egoistiska i den bemärkelsen att vi inte vill ta ansvar för hur vår planet eller andra människor drabbas av vår lust att upptäcka nya länder. Svenskarnas miljömedvetenhet, som annars präglas av en kollektiv tanke om att alla gör sin del av arbetet, spelar alltså mindre roll när vi ska resa någonstans.

 

Flyget är värst

Men att vara egoistiska i sina semesterval är kanske något vi bör undvika, i alla fall om man tittar på statistiken. Världsturismorganisationen, UNWTO, uppger att turismen står för cirka fem procent av jordens koldioxidutsläpp och att tre fjärdedelar av det som släpps ut kommer från transporter som flyg, bilar och båtar. Mängden utsläpp från flygen verkar heller inte bli mindre. Förra året, den 13 december närmare bestämt, slogs nytt rekord i antalet turister på ett år. När brittiskan Dale Sheppard-Floyd från Storbritannien landade i Madrid för en tre dagar lång visit välkomnades hon av UNWTO som den symboliska turist nummer en miljard under 2012. Därmed finns det alltså dubbelt så många turister som för 20 år sedan och antalet fortsätter att växa med tre till fyra procent varje år.

Precis som svenskarna gjorde de flesta av de en miljard turisterna sin resa med flyget, den absolut största miljöboven inom turismen. Förutom att själva utsläppen från flyget är enorma i sig drabbar de dessutom miljön i större utsträckning. Eftersom de släpps ut på hög höjd i tunn luft har det en större påverkan och stannar kvar i luften längre.

Som exempel kan man nämna att en tur och returresa till Thailand släpper ut 2,2 ton koldioxid. Per person. Enligt utrikesdepartementet var vi cirka 400 000 svenskar som gjorde en sådan resa förra året.

Med den här informationen till hands kan man då fråga sig varför människor så gärna fortsätter att flyga. Någon som försökt ta reda på det är Stefan Gössling, professor i humanekologi och turismforskare vid Lunds universitet. I sitt arbete har han lagt mycket kraft på att kritisera flygbolagen och hur de jobbar. Han menar att de har skapat en osäker bild på hur flyget påverkar miljön och hur stort problemet egentligen är.

– Det är svårt för en individ att ändra beteende när man får olika budskap. När man är osäker kan man fortsätta utan att ha dåligt samvete. Flygbolagen har lagt mycket energi på att skapa den här förvirringen, menar han.

Som exempel nämner han skandinaviska SAS och tyska Lufthansa. Stefan Gössling menar att bolagen länge jobbat med en att skapa en miljömedveten image kring sig, samtidigt som de enligt honom är några av de värsta bolagen i världen när det kommer till utsläpp.

Förutom flygbranschen lägger han mycket av skulden kring våra resvanor på politikerna. Han tror att även de gått på flygbranschens retorik om att branschen själv ska lösa de tekniska problem som möjliggör ett grönare resande. Dessutom liknar han också synen på flyget med synen på till exempel droger. Vi svenskar förväntar oss att staten reglerar sådant som är hälsofarligt eller miljöfarligt. Men så länge man kan köpa det så är det också tillåtet att konsumera det, menar Stefan Gössling.

– Då vill jag faktiskt inte skylla på människor som fortsätter att flyga. Det finns en förväntning om att det faktiskt är statens ansvar att lösa det här, inte den enskildes ansvar, säger han.

Therese Hedlund, författaren till avhandlingen, ställde inga frågor om varför människor så gärna valde flyget, bara huruvida de skulle göra det. Vilket de också gärna gjorde enligt resultaten. Hon har sina egna teorier om varför det kan vara så.

– En anledning kan vara att vi är många som tänker på miljön i vår vardag. Man känner att man kompenserar mycket i sin vardag och när man har semester vill man bara tänka på semestern. Andra saker får styra. Man tar flyget för att de går fort, man har ont om tid, det är billigt eller att man reser med barn och vill ha minsta möjliga bök och stök, säger hon.

Men hon tror också att fler saker kan spela in.

– Sedan tror jag också att man inte upplever att ens egna handlingar gör någon skillnad i det stora hela. Att man tänker varför ska man välja tåg när alla andra flyger? Det är den där uppgivenheten.

– En stor anledning tror jag också är en bristande kunskap om turismens påverkan på miljön. Att folk kanske inte förstår och tänker på allting. Jag frågade i mina enkäter vad människor känner till om ekoturism och många känner inte till att det finns, säger hon.

 

Status spelar roll

Även om flyget som nämnt är den enskilt största miljöboven så påverkar turisterna och deras jakt på upplevelser, mat och sol på ytterligare sätt. I sin avhandling räknar Therese Hedlund tre områden som främst påverkas när horder av turister sveper in i ett land.

Den första är den fysiska påverkan så som överdriven vattenförbrukning, klimatutsläpp och hot mot arters mångfald. Det andra området handlar om sociala och kulturella miljöers påverkan. Om hur västerlänningar tvingar på sin kultur på andra länder eller hur traditioner och ritualer i ett land blir exploaterade för ekonomisk vinning och underhållning. Men också hur turismen ibland kan uppmuntra till ökad prostitution. Det sista området hon nämner är det ekonomiska som handlar om hur lokal inflation och importen av varor och tjänster påverkar lönemönster och gynnar män. Men också hur turismen tvingar bort traditionella yrken på platsen som besöks.

På den här punkten verkar vi svenskar också faktiskt vara något mer miljöintresserade. För även om vi inte vill kompromissa med vårt flygande visade studien att många människor kunde tänka sig ett grönt boende, åtminstone om det syntes utåt.

– Turister kunde tänka sig att välja ett ekomärkt boende. Men de kunde inte tänka sig att betala extra till en researrangör för att de skulle vara mer miljövänliga på en destination, säger Therese Hedlund.

De svarande i studien var alltså intresserade av ett ekomärkt och grönt boende, men att företaget skulle vara dyrare för att de hade en utarbetad miljöpolicy var inget som intresserade svarspersonerna. Ett dolt klick på en hemsida syns inte på samma sätt inför vänner och kollegor som att kunna skylta med att man bott miljövänligt på semestern.

I studien ingick inga följdfrågor kring varför det är så men hennes egen teori är att det handlar om status, en markör för hur medveten man är. En ganska bra gissning enligt Stefan Gössling.

– Det ligger helt i linje med den internationella forskning som finns kring detta. Det är till och med så att de som är mer miljömedvetna flyger ofta mer än andra och är mindre villiga att ändra sitt beteende än andra, säger han.

Varför är det så?

– Statistiskt sett är det två grupper som flyger mest, de som har mycket pengar och de som är välutbildade. Båda grupper lägger mycket vikt vid att vara mobila. Det är väldigt svårt att få just dem att ändra sitt beteende, säger han.

 

De gröna alternativen

Men hur ska man då göra om man nu vill komma ut i världen, uppleva något nytt och flyget inte är en hållbar lösning? 2007 satsade till exempel ett svenskt resebolag på tågcharter ut i Europa men projektet tvingades lägga ner 2011 på grund av bristande intresse. I Frankrike satsar den statliga järnvägen nu på en liknande variant. För 200 kronor ska man kunna resa med snabbtåg mellan Paris och Marseilles och på så sätt hoppas man konkurrera med lågprisflygen.

För svenskarna saknas det ännu bra alternativ ut till kontinenten. Men Stefan Gössling ser en liten öppning för att kunna ta flyget.

– Lever du väldigt hållbart i övrigt så kan du klämma in en flygresa inom Europa och fortfarande klara dig bra. Men så fort du har en längre flygresa, allt som är mer än två timmar, är det nästan omöjligt, säger han.

– En resa till Australien till exempel, det är väldigt svårt att få det att funka på ett hållbart sätt.

Precis så som resultaten i avhandlingen visade tror också Stefan Gössling att vi människor vill ha individuella fördelar när vi reser och menar att man måste göra miljöarbetet till en del av det. Han tror, precis som Therese Hedlund, att resebranschens har en hel del att förändra i sin marknadsföring. Att ekoturismen inte når sin fulla potential på grund av hur det i dagsläget kommuniceras ut.

– Mitt förslag är att inbaka den här extra kostnaden som det innebär att vara miljövänlig och sedan fokusera på kommunikationen utåt. Det är en kvalitetsaspekt som då blir relevant. Om du vet att ett flygplan är mer miljövänligt, då kan man ju kommunicera det som att det är ett nyare flygplan som är säkrare eller finare att flyga i. Samma sak med ett hotell. Om du får en frukost som är kravmärkt då har du kanske en tanke om att den här maten är av bättre kvalitet på något sätt. Det behöver inte vara så men bilden kan vara så.

Han tror att man måste göra miljövänlighet till ett personligt mervärde för resenären och inte bara till en statussymbol. Som exempel nämner han Svenska Ekoturismföreningen och deras kvalitetsmärkning Naturens Bästa. Den är till för att garantera ansvarsfulla och hållbara reseupplevelser i Sverige. När de började med sin marknadsföring la de stort fokus på deras miljöengagemang och deras hänsyn till sociala aspekter. Affärerna gick så där och de valde att förändra sitt budskap. I stället fokuserade de på hur de kunde erbjuda unika naturupplevelser som inte fanns någon annanstans och som dessutom råkade vara miljövänliga. Hållbarhetstanken låg då mer inbakat i konceptet och plötsligt började bokningarna rulla in.

Just unika upplevelser är också något som resebranschen använder som argument kring turism och hållbarhet. Ett av dem handlar om att vissa utsatta arter, till exempel valar och gorillor, har fått en bättre situation på senare år tack vare turismen. Många människor är intresserade av att se dessa spännande varelser i sin naturliga miljö och därmed finns incitament för att bevara dem i stället för att jaga dem. Ett argument som Stefan Gössling ställer sig tveksam till.

– De flesta som vill titta på en val flyger ju ganska långt, båtarna de använder är inte särskilt energisnåla. Så baksidan skulle då vara växthuseffekten som bidrar till att flera tusen arter dör ut per år på grund av uppvärmningen. Man kan inte enbart argumentera för turismen om man tittar på en art. Det är mer komplext helt enkelt.

Therese Hedlund tror däremot inte det är realistiskt att få folk att sluta flyga. Hon tycker själv om att resa och tycker i stället att man bör koncentrerar sig på hur vi beter oss när vi väl är på plats. Hon nämner några konkreta saker som kan vara värda att tänka på när man besöker ett annat land.

– Man kan som turist kolla upp om det finns drägliga anställningsvillkor för de som jobbar där. Man behöver inte heller pruta det mesta man kan, det kanske är en människa som försöker leva på den där handeln. Man kan också försöka besöka lokala hotell och restauranger för att bidra till deras utveckling och inte använda de stora kedjorna när man är på en destination, säger hon.

 

Framtidens resor

Som det ser ut i dagsläget verkar inte resandet minska. Inte ens de senaste årens tuffa ekonomiska lägen tycks ha påverkat svenskarnas lust att utforska både nya och gamla platser. Situationen ser likadan ut i resten av världen. Världsturismorganisationen UNWTO:s prognos säger att antalet internationella resor kommer att öka med 90 procent till 2030. Det innebär 1,8 miljarder internationella resenärer per år. Prognosen visar också att det är de långväga resenärerna som ökar mest. Frågan är då hur resandet, och framför allt flyget, kommer se ut om 30 till 40 år.

– Det är politikerna som kommer att ta det här beslutet, om vi verkligen menar allvar eller låtsats som att vi gör någonting åt det. Det finns väldigt olika vägval men vi tar faktiskt de här besluten just nu, bara det att alla kanske inte är helt medvetna om det, säger Stefan Gössling.

Fakta: 

Att tänka på när du reser

1. Undvik flyg. Om det inte går så är charter det minst miljöbelastande sättet att flyga eftersom planen fylls med resenärer och det sällan är mellanlandningar.

2. Välj gärna lokaltrafik eller cykel när du väl är framme.

3. Res under lågsäsong. Under högsäsong är det hårt tryck på turistområdenas resurser.

4. Om du använder dig av en resebyrå, fråga efter resor med hänsyn till miljö och se gärna till att arrangören har en aktiv miljöpolicy.

5. Gynna lokalbefolkningen genom att bo, äta och handla lokalt. Välj gärna närproducerad mat.

6. Var sparsam med vattnet i länder där det är en bristvara.

7. Om du vill lära känna folk och sover gott på en soffa kan du testa couchsurfing.org eller homestayweb.com.

8. Res utomlands mer sällan och var i stället borta längre när du väl reser.

9. Gör själva resan till en del av semestern, i stället för att se det som något som ska bli överstökat.

Källa: Naturskyddsföreningen

Ta reda på mer

Räkna ut utsläppen – Med hjälp av appen Carbon Emissions Calculator och på ICAO:s hemsida kan du räkna ut vad din flygresa släpper ut. På Transportstyrelsen kan du få mer information om hur flyget påverkar miljön. www.icao.int www.transportstyrelsen.se

Schyst Resande – Nätverket arbetar för ett mer hållbart resande och sprider information om hur turismen påverkar.www.schystresande.se

Ekoturismföreningen – stor guide till resmål, arrangörer och aktiviteter i både Sverige och utomlands som tar hänsyn till miljö och människor. www.ekoturism.org

Naturens bästa – kvalitetsmärkning för hållbara resmål i Sverige. www.naturensbasta.se

Läs och Res – anordnar längre resor för mindre grupper över hela världen. Tar ansvar för miljö och hållbarhet.www.lasochres.se

Med tåg till Europa – Researrangören Europatåget har 18 olika paketresor som tar dig ut i Europa med tåg. www.europataget.com

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu