Debatt


Cecilia Wikström (FP) • Europaparlamentariker
Göteborgs Fria

Ge papperslösa rätt till vård

Trots att det gått över ett år sedan regeringen föreslog att asylsökande och papperslösa ska ha rätt till hälso- och sjukvård på samma villkor som alla andra har det fram tills nu inte hänt någonting alls, skriver Cecilia Wikström och Matilda Bengtsson, (FP).

I en lokal invid en kyrka i en av Göteborgs förorter trängs ett hundratal människor. Här finns såväl gamla människor som behöver få ny medicin utskriven som föräldrar med sjuka barn i knäet. Luften är tung. Denna "underjordiska mottagning" är fylld till bristningsgränsen av människor i nöd, människor som inte finns på pappret och som befinner sig i Sverige utan tillstånd, men som måste få sina basala behov av sjukvård tillgodosedda.

Den handfull av sjukvårdspersonal som driver verksamheten ska snart gå på semester och kliniken kommer att stänga över sommaren, precis som många andra kliniker för papperslösa runt om i Sverige. Möjligheterna till vård för de upp till 35 000 människor som saknar uppehållstillstånd i Sverige minskar alltså dramatiskt under sommaren.

Trots att det gått över ett år sedan regeringen föreslog att asylsökande och papperslösa ska ha rätt till hälso- och sjukvård på samma villkor som alla andra, helt i enlighet med utredarens förslag, har det fram tills nu inte hänt någonting alls. I över ett år har utredningen blivit en hyllvärmare på regeringskansliet. Ansvaret för detta åvilar Moderaterna, som motsätter sig att sjuka papperslösa flyktingar får den sjukvård som de borde ha rätt till i Sverige. Vid denna tidpunkt borde utredningen för länge sedan ha gått ut på remiss. För varje dag som går lider människor som borde få vård. Moderaternas passivitet i denna fråga visar på en bristande empati och kyla gentemot de människor som har det allra svårast. Det är enligt min mening djupt ovärdigt ett land som Sverige.

Nu måste dödläget brytas. Vi kan inte stillatigande se på när föräldrar som söker sjukvård för sina barn skickas hem för att de inte har råd att betala. Gravida kvinnor ska kunna föda barn på sjukhus utan att vara rädda för att vårdpersonalen ska ringa Migrationsverket eller polisen och avslöja att hon befinner sig på BB. Den nyblivna mamman, som är på flykt från sitt hemland, ska inte heller förväntas kunna betala upp till 30 000 kronor för förlossningskostnaderna. Alla människor, oavsett livssituation, har rätt till vård när de befinner sig i Sverige. Den här rättigheten får varken sammanblandas med migrationspolitik eller partipolitik. Rätten till vård är en allmän mänsklig – och inte medborgerlig – rättighet.

De flyktingar som av olika skäl håller sig gömda ska inte behöva förlita sig på att godhjärtade människor ideellt ska fortsätta att vid sidan av sina ordinarie arbeten driva dessa "underjordiska mottagningar".

Utredningen måste nu omedelbart skickas ut på remiss. Det är djupt ovärdigt att välfärdslandet Sverige exkluderar upp till 35 000 människor från rätten till sjukvård. Det handlar om föräldrar som dör i cancer som inte upptäckts och behandlats i tid. Det handlar om nyfödda barn som riskerat att bli hiv-smittade för att gravida mammor inte fått mödravård och det handlar om diabetessjuka som till slut behövt intensivvård för att de inte fått regelbundna kontroller. Vi måste upphöra med denna förnedrande diskriminering. Livet är lika okränkbart för alla människor, oaktat om vi är folkbokförda i Sverige eller gömda flyktingar. Därför måste vi se till att alla i Sverige får rätt till grundläggande hälso- och sjukvård. Först då kan Moderaterna och regeringskansliet ta semester med gott samvete.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Låt flygplatsen bli ekostad

Stockholms stad hyr ut Bromma flygfält, stort som Östermalm, till luftfartsverket för en krona. I en stad med bostadsbrist och dålig luft kan marken användas bättre, skriver Jens Holm och Ann-Margarethe Livh från Vänsterpartiet.

Stockholms Fria
Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu