Genusfrågan fortfarande kontroversiell i förskolan
Frågan om genus på svenska förskolor är fortfarande kontroversiell – trots att läroplanen är tydlig i frågan.
Samtliga förskolor med genuspedagogik i Uppsala tackade nej till en intervju om pedagogiken.
– Det är ett väldigt laddat om¿råde, säger Inger Johnsson, verksamhetschef för förskolan i Uppsala kommun.
Läroplanen fastslår att flickor och pojkar ska behandlas lika, men forskningen visar att pedagoger på förskolan förhåller sig olika till pojkar och flickor.
Enligt Delegationen för jämställdhet i förskolan 2004, av statens utredningar, är intresset stort hos pedagogerna, men många anser att de saknar teoretiska kunskaper och verktyg för att omvandla teorin till praktisk pedagogik. Samtidigt är de vuxnas bemötande den viktigaste faktorn för att påverka barns deltagande, enligt utredningen.
Enligt den senast tillgängliga statistiken från skolverket har 16 kommuner av 45 fått kritik i sitt arbete att uppnå målen för att medvetet motverka gamla könsmönster. Uppsala kommun var inte med i den granskningen utan kommer att granskas år 2013.
I Uppsala kommun är det tre förskolor som har en aktiv genuspedagogik som sin profil. Ingen av dessa förskolor var villiga att svara på frågor om hur de arbetar utifrån ett genusperspektiv.
Inger Johnsson som är chef för alla förskolor i Uppsala kommun tror att det beror på den debatt som uppstod efter att Axelina förskola ställde upp i tidningen sist. Skolans användande av hen istället för hon eller han, rev ner en kritikerstorm, som ifrågasatte hur användandet av hen ska leda till att det blir mer jämställt.
Genuspedagogiken är omdiskuterad och kritikerna hävdar att barnen inte får vara pojke eller flicka, att till exempel en flicka inte skulle få ha klänning. Det gör att arbetet blir tungjobbat, för att man hela ¿tiden måste försvara sig, menar Inger Johnsson.
– Det är ett väldigt laddat område vilket påverkar möjligheterna att vilja ställa upp säger, Inger Johnsson.
Det finns 96 förskolor i Uppsala kommun och inte några färdiga lösningar. En del förskolor är konsekventa i sitt arbete med genuspedagogik, medanandra skolor släpper genusarbetet efter ett tag, menar Inger Johnsson.
– Jag tror inte att Uppsala kommun varken är bättre ¿eller sämre än andra kommuner. Förut skulle jag ha svarat att vi låg i framkant, men nu törs jag inte säga det, säger hon.
Genus i förskolan
Läroplanen fastslår att ”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.”
