Hur resonerar Carl Bildt och Moderaterna om Palestina? | Fria.Nu
Anna Wester

Inledare


Anna Wester
Fria Tidningen

Hur resonerar Carl Bildt och Moderaterna om Palestina?

Det är numera sällan det kommer någon positiv nyhet rörande situationen i Palestina och när det gör det vågar man inte längre jubla. De negativa nyheterna är desto fler. Det kommer hela tiden nya rapporter som visar att den israeliska regeringen flyttat fram sina positioner på flera fronter.

En rapport från FN-organet OCHA (FN:s organ för humanitär samordning på de ockuperade områdena) som släpptes i början av året, visar att 2011 blev ett rekordår när det gäller den israeliska armens rivningar av palestinska hus på Västbanken, och fördrivningen av familjer från sina hem. Israel fortsätter också att stärka greppet om östra Jerusalem genom etnisk rensning och etablerandet av nya bosättningar liksom utbyggnad av de befintliga, precis som på Västbanken. I slutet av 2011 kunde vi också se hur det våldet från de militanta bosättarna ökade drastiskt. Många har kopplat ihop detta med palestiniernas ansökan om medlemskap i FN.

Många palestinier jag känner är i dag mer uppgivna än någonsin, men kämpar på och gör motstånd på de sätt de kan. För vissa handlar det om att stanna kvar på sin mark, att gå klart sin utbildning, att jobba med palestinsk kultur eller sport eller att delta i demonstrationer mot ockupationen.

Och hur skulle man inte kunna vara uppgiven, efter omvärldens alla svek. Beskedet i förra veckan att de palestinska partierna Fatah och Hamas beslutat att bilda en övergångsregering har i alla fall ingett lite hopp och är naturligtvis väldigt välkommet. Jag har inte träffat någon palestinier som inte ansett att en palestinsk försoning är en förutsättning för fred. Även om få vågar jubla, så är det ett steg i rätt riktning. Tanken är att den här regeringen ska bestå av teknokrater och ha som främsta uppgift att förbereda de palestinska president- och parlamentsvalen som är satta till den 4 maj i år.

Positivt är också att palestiniernas ansökan om medlemskap i FN och i FN-organet Unesco satt ockupationen på dagordningen och många länder har uttalat ett stöd till ett erkännande av Palestina. I Sverige är oppositionen positiva till ett erkännande, medan regeringen är splittrad. Centerpartiet har nu gått ut och sagt att Sverige bör både erkänna Palestina som stat och rösta ja till palestinskt medlemskap i FN. Folkpartiet är däremot helt emot detta. Det var Jan Björklund som stod bakom Sveriges pinsamma nejröst till Unesco-medlemskap, där han sägs ha kört över utrikesdepartementet när frågan kom att hamna under utbildningsdepartementet. Därmed blev Sverige ett av endast 14 länder som röstade nej, vilket väckte mycket förvåning och besvikelse bland palestinierna.

Hur Moderaterna och utrikesminister Carl Bildt resonerar i de här frågorna vet vi väldigt lite om, men att ett erkännande ligger långt bort förstod vi av riksdagens utrikesdebatt i onsdags. Fiaskot kring Unesco-omröstningen kommer att ta tid att reparera. Men det är tveksamt om den nuvarande regeringen bryr sig om det, då man i veckan skickade just Jan Björklund till området för att ”stärka Sveriges forskningsrelationer med Israel och för att informera sig om läget i den israelisk-palestinska fredsprocessen”. På schemat står främst möten med israeliska företrädare.

Den här resan är i mina ögon en skandal, ur flera perspektiv. Att Sverige i detta läge ska utöka samarbetet Israel är skamligt i sig och att vår utbildningsminister ska sitta i möten med Israels premiärminister är en katastrof som kommer att rasera det förtroende som eventuellt fanns kvar för Sverige när det gäller den här konflikten.

Fakta: 

Anna hoppas att Björklund fick upp ögonen för verkligheten när han attackerades av en bosättare i Hebron.

Annons

© 2019 Fria.Nu