Den problematiska tillväxten | Fria.Nu

Debatt


Joakim Pihlstrand-Trulp
Fria Tidningen

Den problematiska tillväxten

Tillväxtkritiken växer sig starkare. Men varför är det omöjligt att bygga samhällsekonomin på idén om kontinuerlig tillväxt egentligen. Joakim Pihlstrand-Trulp, språkrörskandidat för Miljöpartiet de gröna, förklarar varför vi måste välja en annan väg.

Sverige hade nyligen besök av Tim Jackson, som arbetar i en hållbarhetskommission i anslutning till den brittiska regeringen. Ett resultat av arbetet var rapporten ”Välfärd utan tillväxt” som är kritisk till att det högsta politiska målet i dag heter ekonomisk tillväxt. I grunden handlar kritiken om att vi behöver inse vad som är hållbart för nutid och framtid. Diskussion om ekonomisk tillväxt är högaktuellt och hänger ihop med frågor om nödvändig samhällsomställning.

Vilka samband finns mellan energiomsättning, uttag av naturresurser och tillväxt? Går det att sträva efter tillväxt utan gräns när resurserna är begränsade? Vad sker med samhället när ekonomin ständigt måste expandera av politiska skäl, men utrymmet att växa tar slut? Vad händer med miljön och framtiden när vi utrotar arter och utarmar naturtillgångar? Vilken slags värld vill vi att vi och våra barn ska få leva i?

 

Tillväxt beskrivs ofta med procent. Det visar att vad vi egentligen talar om är exponentiell tillväxt. Vid procentuell ökning beror nämligen ökningens storlek på mängden som ökar. Själva ökningen blir därför hela tiden större, tillväxten accelererar och den totala mängden blir snabbt omåttligt stor.

En viktig faktor är fördubblingsperioden som enkelt kan räknas ut genom att dividera siffran sjuttio med procentsatsen. Som exempel ger sju procent tillväxt per år en fördubbling varje decennium. Var tionde fördubbling ger en tusenfaldig ökning. Trettio fördubblingar ger alltså en ökning i miljardklassen.

Ett gram celler som delar sig en gång per dygn skulle väga ett kilo efter tio dagar, drygt ett ton efter tjugo dagar och vid månadens slut över tusen ton. Det är svindlande och visar att det är meningslöst att försöka upprätthålla ständigt ökad produktion och konsumtion. Tillväxtens gränser gäller allt som har någon som helst koppling till den fysiska verkligheten, men det blir särskilt tydligt när vi ser till begränsade naturresurser som olja, kol, uran, fosfor eller metaller. Vad gör vi när resurserna börjar tar slut?

 

Historiskt sett har människan orsakat många geografiskt avgränsade ekologiska och sociala kriser runt om i världen. Vi bör lära av tidigare misstag, särskilt som flera av de avgörande problemen i dag är globala. Det är hög tid att slå hål på myten om ekonomisk tillväxt som grundbult för samhällets utveckling. Evig tillväxt är en logisk omöjlighet och bör behandlas som det. Strävan efter ständig materiell tillväxt får allvarliga konsekvenser för miljö och samhällsliv.

Överdriven ekonomisk tillväxt medför förödelse av naturen genom alltför stora uttag av naturresurser och utrotning av djur- och växtarter, vilket slår undan förutsättningarna för vår existens. Den bidrar även till sådant som växande sociala klyftor, sämre hälsa, försämrade arbetsvillkor, större arbetsbelastning, högre pensionsålder, större barnkullar, misslyckad integration, ekonomisk imperialism, tilltagande fattigdom och svält. Utan tvekan allvarliga problem.

 

Det framhålls ibland att tillväxt är självreglerande, men mycket i dagens samhälle offras för att fortsatt tillväxt ska göras möjlig. När det gäller rättvisa och makthierarkier så skördar de privilegierade frukterna av de galopperande ekonomierna, men betalar än så länge en liten del av kostnaderna. Notan får istället främst fattiga människor, djur och växter stå för eftersom de är underordnade och inte har någon talan. Där räcker knappast några futtiga smulor från de förmögnas bord för att balansera ekvationen.

De inledande höjningarna av den allmänna levnadsstandarden i Sverige gjorde livet bättre för många. Det är också vad världens fattiga behöver i dag. Tillväxtens gagn för hela samhället sker i den tidiga fasen där det handlar om att skapa grundtrygghet. I den rika delen av världen har fortsatt ökat välstånd inte gjort människor lyckligare eller mer välmående. Stress att överleva har ersatts av stress att arbeta och konsumera.

 

En av de mekanismer som driver ekonomisk tillväxt är konsumtion. Det är anledningen till att vi ska förledas tro att vårt högsta syfte som samhällsmedborgare är att konsumera. Som svar på det är vi många som undrar om vi verkligen mår bättre och blir lyckligare av fler prylar i våra liv. När börjar tingen äga oss istället för tvärtom? Hur mycket är en ständigt ökad materiell standard värd i en redan mättad ekonomi?

Industrisamhället har upplevt flera stegvisa arbetstidsförkortningar. I Sverige var den senaste lagen om 40 timmars arbetsvecka som inrättades 1970. Vinsterna av effektivare produktion har sedan dess mest använts till ökad omsättning av produktion och konsumtion istället för att fortsätta minska på arbetstiden. Mer livskvalitet hänger snarare ihop med mer fri tid, social närvaro, kulturell utveckling och makt över våra livsval. För att nå dit behöver vi se till helheten och att ekonomi handlar om hur vi hanterar resurser i vidare perspektiv än bara pengar.

 

När vi bedömer samhällets status behöver vi bredare och mer meningsfulla mått på välfärd än enbart bruttonationalprodukt. Vi kan använda BNP som delmängd, men en rättvisande måttstock bör även inkludera sådant som psykisk och fysisk hälsa och hur naturen mår. Det skulle ge drivkraft för en mer positiv samhällsutveckling än vad vi ser i dag. Idéer om obegränsad tillväxt är tagna för givna, men baseras på illusioner, myter och önskedrömmar och är skrämmande framtidsfarliga. För allas vår skull och för kommande generationer har vi inget annat val än att ersätta tillväxttvånget med en ekonomi i balans där hela världen räknas.

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Livet efter katastrofen

Jordbävning, tsunami och kärnkraftskatastrof. Världens blickar riktas mot Japan, som nu tvingas leva med konsekvenserna av ett havererat kärnkraftverk. Men vad betyder händelserna för oss? Joakim Pihlstrand-Trulp menar att vi måste arbeta för en hållbar utveckling.

Fria Tidningen

© 2017 Fria.Nu