Debatt


Katarina Andersson
Fria Tidningen

Vi måste alla förhålla oss till normen

I Fria Tidningen 1 september besvarade Arawn Repka en kulturkrönika av Katarina Andersson. Hon förtydligade då att transsexuella personer måste förhålla sig både till de rådande normerna i samhället och sina egna ideal. I dag fortsätter Katarina Andersson diskussionen.

Arawn Repka gav intressanta synpunkter på min krönika om könsidentitet hos transpersoner och jag vill gärna försöka fortsätta resonemanget.

Mina ursprungliga frågeställningar byggde på den dubbelhet jag tyckte mig se i transpersoners förhållande till kön – att önska byta/korrigera sitt kön måste, som jag såg det, ha sin grund i en tydlig avgränsning mellan könen som verkade tala emot queerrörelsens strävan att ifrågasätta den typen av kategoriserande.

Jag tyckte mig även se att ett biologistiskt tänkande i många fall låg till grund för upplevelsen av att vara det andra könet, det vill säga att intressen och egenskaper som brukar tillskrivas det motsatta könets genus togs som bevis för att man egentligen tillhörde detta.

Om vi börjar med könens avgränsning och det queera, så skriver du att hbtq inte är en enhetlig rörelse, i vilket man bara kan instämma. Det kan i det här fallet innebära att bara för att man är h, b eller t så är man inte nödvändigtvis q, med en ifrågasättande inställning till könsuppdelning.

Det är nog ett ganska vanligt misstag att alla dessa grupper klumpas ihop, det är oftast radikala talespersoner som hörs och syns i debatten, och som Jan Wickman och Martin Berg påpekar i sin bok Queer (Liber, 2010), så har queer blivit lite av ett paraplybegrepp som innefattar homo, bi och trans. På något sätt har det medfört att idén om den konservativa hbt-personen för lekmannen ter sig som en anomali.

Av de två transidentiteter som du beskriver borde ovanstående kunna appliceras på den som har ett binärt sätt att se på kön, och som ”tycker att något könsöverskridande hos sig själv och andra är provocerande”. Frågan är var gränsen för detta överskridande går. Är det att uppvisa en utseendemässig ambivalens, eller att man beter sig alltför ”kvinnligt” eller ”manligt”?

Det är förstås upp till var och en om man vill leva ut den könsroll som tillskrivs det egna könet, vare sig man fötts som det eller inte, men hur ska man förhålla sig till det i en utredning om könskorrigering? Det verkar orimligt att ta sådana hänsyn, i synnerhet om vi nu verkligen har ”en politiskt ickeheteronormativ agenda”.

Detta säger jag utan att vilja belasta någon som redan befinner sig i en utsatt position. Vi har, som du skriver apropå dubbla strategier, inte många val: Vi är ”begränsade till att leva som antingen man eller kvinna” (en mycket effektiv formulering!), och samhället har också uppfattningar om vilka genus som hänger ihop med dessa två kategorier.

Till detta måste vi alla förhålla oss, vare sig vi har denna kategoriska syn på kön eller vi eftersträvar en intergenderidentitet, eller aldrig reflekterat över detta alls, och därför är den här diskussionen verkligen inte någon marginell historia.

Jag vill kort återvända till den andra transidentiteten du beskriver, som ”kan känna sig fel i sin kropp och i den förväntade könsrollen som den ger”. Det senare tror jag många upplever och förhoppningsvis vågar fler och fler strunta i den, men hur man känner sig fel i sin kropp finns det inte många berättelser om, kanske bland närmast berörda. Men som sagt, jag tror sådana upplevelser är mer allmängiltiga än man tror så tillvida att andras erfarenheter, om än vitt skilda från ens egna, kan avlägsna skygglappar och synliggöra strukturer som vi fullständigt omedvetet rättar oss efter.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu