Använd inte evolutionen som ett politiskt slagträ | Fria.Nu

Debatt


Kristina Karlsson
Fria Tidningen

Använd inte evolutionen som ett politiskt slagträ

Det finns en mängd missuppfattningar om människans evolution och vad den innebär för oss som samhällsvarelser. Detta får konsekvenser för den politiska diskussionen om könsroller och befäster ett ojämställt samhälle. Kristina Karlsson, Josefin Madjidian och Anna Runemark, doktorander i evolutionsbiologi, reder ut begreppen och lägger en del av ansvaret på forskarna.

Direkta misstolkningar av evolutionsteori används tyvärr ofta för att motivera traditionella könsrollsmönster. Argumentationen är i de flesta fall ovetenskaplig och felaktig. Evolution sker när individer som är bättre anpassade till rådande förhållanden överlever och fortplantar sig i högre grad, och därför för fler gener vidare. Detta är en kontinuerlig process som verkar mellan generationer och som fortfarande påverkar oss. Människan har gynnats av att kunna anpassa sig till nya villkor. Därför är evolution inte ett hållbart argument för att hålla fast vid traditionella mönster.

Ett missförstånd är att evolutionen formade könsrollerna under stenåldern. Till exempel är det vanligt att hävda att män anpassats till att jaga, medan kvinnor anpassats till att ansvara för barn och plocka bär. Varför skulle just stenåldern och jägar- samlarsamhället vara viktigast för den mänskliga evolutionen? Och varför skulle vi inte ha utvecklats sedan dess? Kunskapen om människans tidiga utveckling är i dag för liten för att man med säkerhet ska kunna uttala sig om vilka eventuella roller män och kvinnor haft i samhället. Att använda sig av exempel som jakt och bärplockning visar på en stereotyp bild av mänsklig evolution. Levnadssätten, och därmed eventuella samhällsroller, för de tidiga människorna har tvärtom troligen varierat stort mellan olika områden.

Eftersom evolution verkar kontinuerligt är den inte heller ett argument för att könsroller skulle vara statiska eller omöjliga att ändra på. När förhållanden ändras kommer det naturliga urvalet att verka; vissa egenskaper kommer att försvinna medan andra ökar. Egenskaper som var bra att ha för ett stenåldersbarn skulle förmodligen inte vara samma som för ett nutida barn. En egenskap som har gynnats av evolutionen efter en kulturell förändring är laktostolerans, som uppkom i populationer med boskapsskötsel. Detta är ett bra exempel på en egenskap som spridits hos människan efter stenåldern: naturligtvis kan även andra egenskaper ha förändrats sedan dess.

Gynnar det naturliga urvalet olika egenskaper hos män och kvinnor? Det råder ingen tvekan om att till exempel resistans mot sjukdomar varit viktigt för överlevnad och gynnat samma anlag hos män och kvinnor. Det finns förvisso biologiska skillnader mellan könen men män och kvinnor är faktiskt mer lika än vad som hävdas: den genetiska överensstämmelsen mellan män och kvinnor är hög då varje barn är en produkt av ett manligt och ett kvinnligt genom. Variationen inom könen är för de flesta egenskaper större än skillnaden mellan de båda könens medelvärde för egenskapen ifråga. Dessutom tyder vetenskapliga studier på att det har funnits ett naturligt urval för mer lika funktion hos män och kvinnor, eftersom människan uppvisar en mindre utseendemässig skillnad mellan könen än våra närmaste släktingar, alltså de stora aporna.

Det är en vanlig missuppfattning att evolution och vår biologi skulle vara ett argument mot att vi lär oss nya mönster. Kan inte män ta hand om sina barn och kvinnor vara karriärsinriktade? Och visst kan väl en kille få vara en rosa ballerina och en tjej leka vilda lekar? Evolution har använts som argument mot att införa genuspedagogik på förskolor. Det är inte ett hållbart argument att man skulle ”förstöra” några genetiskt betingade egenskaper genom att ändra på den sociala inlärningen. Den sociala inlärningen ändras kontinuerligt utan att vår biologi ändras. Se bara på det stora antalet olika språk och kulturer som finns. Och inte skulle vi väl uppfostra våra barn som förr, med barnaga och mycket begränsad skolgång för flickor – om ens någon?

Den gängse uppfattningen att könsroller är huggna i sten motsägs av forskningen om så kallad fenotypisk plasticitet, hur individers egenskaper tar sig olika uttryck beroende på i vilken miljö de lever. Ett lättobserverat exempel är kroppsvikt hos människor, som varierar med tillgången på mat, där samma genetiska bakgrund ger olika resultat vid olika mattillgång. I naturen är även könsroller plastiska och våra könsroller kan därmed påverkas av resurslandskapet, till exempel löner och föräldraförsäkring, utan att det strider mot evolutionsteori.

Eftersom evolution handlar om förståelse av vårt ursprung verkar naturligt urval uppfattas som en princip med personligt och politiskt tolkningsutrymme, till skillnad från till exempel gravitationsteorins som uppfattas som ett faktum. Detta har resulterat i katastrofer som socialdarwinistiska idéer, vilka innebar att man politiskt skulle styra det naturliga urvalet för att skapa en ”bättre” människa. Evolutionsbiologi verkar fortfarande upplevas som en lättbegriplig vetenskap vars resultat kan ifrågasättas och debatteras av lekmän. I medier förekommer ofta argument som ligger så långt ifrån konsensus inom forskningsfältet att aktiva forskare tyvärr inte bemödar sig att bemöta dessa. Här ligger givetvis ansvaret på oss forskare att bättre synliggöra nya rön och delta i debatten. Om vi forskare inte bemöter direkta missuppfattningar finns risken att sådana argument kommer att påverka privata såväl som politiska beslut. Dessutom bör inte evolutionsteori (inte ens vetenskapligt korrekt) ligga till grund för politik.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2021 Fria.Nu