Det finns goda skäl att ändra sjukförsäkringen
Sjukförsäkringen I Fria Tidningen den 19 december hånar Laerny Johansson regeringens reformer och menar att de går ut på att befria samhället från ”belastande element” genom suicidtabletter. Gunnel Malm fortsätter i samma nummer och skriver att det är underbart ”att också cancersjuka får bidra”. Det är rätt anmärkningsvärt att ingen av debattörerna tar ämnet på allvar, utan båda tycks likställa politiken med att regeringen vill att vi dör vid rätt tillfälle.
Perspektivet kunde knappast ha varit mera onyanserat. I själva verket finns det förstås goda skäl till att reformera socialförsäkringssystemet. En orsak till det är att en mycket stor andel av Sveriges befolkning har hamnat i ett destruktivt bidragsberoende.
Under mitten av förra högkonjunkturen var ungefär 200 000 personer sjukskrivna varje given dag, medan nära tre gånger så många var förtidspensionerade. Ett av världens friskaste folk var enligt statistiken extremt sjukt. Antalet förtidspensioner hade närmast fördubblats sedan slutet av 1980-talet. Den enkla förklaringen till denna utveckling är att politikerna döljer den sanna arbetslösheten i sjukskrivningar och förtidspensioneringar.
En offentlig studie visade för några år sen att 60 procent av de sjukskrivna själva ansåg att de hälsomässigt helt eller delvis kunde återgå i arbete. Det har alltså funnits, och finns ännu, gott om skäl till att verka för att fler övergår från sjukskrivning till arbete. Regeringen förtjänar kritik för att de sätter press på allvarligt sjuka, men inte för ambitionen att minska beroendet.
På sätt och vis har också regeringens politik varit framgångsrik. Nedgången i sjukfrånvaron som har skett mellan 2006 och 2009 motsvarar omkring 41 000 heltidsarbeten. Det är inte bara en samhällsekonomisk vinst, utan visar också att många har brutit ett långvarigt beroende av det offentliga. Överlag har allianspartierna trots all kritik fört en bättre politik än den förra regeringen. Problemet är att det är långt svårare att politiskt bryta ett bidragsberoende än att skapa det.
Å andra sidan bör vi reformera socialförsäkringen eftersom systemet är minst sagt byråkratiskt och krångligt. Administrationen av trygghetssystemen har i dag delats upp mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstingen och de olika a-kassorna. Samordningen fungerar minst sagt bristfälligt. Byråkrati och krångel uppstår istället för helhetsansvar. Det bidrar till att många upplever att de tjänstemän som administerar sjukförsäkringen är allt annat än vänligt inställda.
Skattebetalarnas förening menar att det är möjligt att både stärka skyddsnäten och minska beroendet. Det gäller att överföra mera makt till den enskilde så att beroendeställningen till statliga administratörer minskar. För att nå dit kan en försäkringspeng skapas som följer alla svenska medborgare. Den som känner att de offentliga myndigheterna inte sköter sin uppgift väl kan välja att lägga ut sin försäkring, som är solidariskt finansierad, på privata aktörer. Därmed skulle vi kunna få ett system som faktiskt sätter den vanliga invånaren i centrum.
