Och nog måste nyhetsrapporteringen kring årsmötet ha varit rekord i smutskastning och taffliga analyser. I en krönika i Expressen kallar Liza Marklund människorna bakom Fi för 'stolliga' och 'världsfrånvända', vilket är kränkande och obegripligt när man ser på alla kompetenta och seriösa människor med skiftande bakgrunder som ryms där.

Rapporteringen från Fi har mest handlat om personliga motsättningar och lite om de politiska sakfrågorna. Inte ett enda av det nybildade partiets förslag har beskrivits på ett seriöst sätt i tidningarna, så att människor har haft en ärlig chans att ta ställning till dem. Förslaget om könsneutrala namn är ett av de förslag som har hånats och förlöjligats: 'Nu kan Stefan Holm byta namn till Lisa om han vill', skriver socialdemokraten Lotta Gröning i sin blogg och mycket längre än så har analyserna inte sträckt sig.

Men värst har rapporteringen kring förslaget att avskaffa äktenskapets speciella juridiska status varit. Analyserna har varit samstämmiga: 'Fi gör det möjligt för män att gifta sig med nio fruar', och visst finns det en poäng att föra diskussionen på ett filosofiskt plan, men då krävs mer utrymme än fyra rader i en kvällstidning. Att relatera till verkligheten kunde ha varit en annan lösning.

Förslaget att höja andra samlevnadsformer till samma status som äktenskapet är kontroversiellt och skakar rådande strukturer i grunden. I dag genomsyras samhället fortfarande av en norm med det komplementära heterosexuella äktenskapet som grund för familjen. Även om det i verkligheten förekommer en mängd andra familjekonstellationer, utgår nästan alltid debatter och lagstiftning från denna norm. Att förändra detta har inte varit prioriterat inom det svenska jämställdhetsarbetet och resonemangen har ofta uteslutits från feministiska analyser.

Ett samhälles normer och uppfattningar om rätt och fel är många gånger så befästa att få ens reflekterar över dem. Att gifta sig och skaffa barn ses av de flesta som det normala. En del av dem som gjort andra val omfattas av specialregler som sambolagar och partnerskap, andra som till exempel särbos har helt glömts bort. Att införa en samlevnadsbalk som låter människor själva bestämma vem de vill ingå juridiskt reglerade samlevnadsavtal med, skulle leda till minskad diskriminering och en anpassning av lagarna till verkligheten.

När tidningarna tröttnat på sina ordlekar, kanske det blir tid för debatt så att de andra partierna tvingas ta ställning och på allvar diskutera äktenskapets unika status och andra jämställdhetsfrågor. Ju mindre konservativa eller religiösa de säger sig vara, desto svårare blir det för dem att hitta logiska och trovärdiga argument för dagens särbehandlande lagstiftning.