EU vill inte lösa Västsaharafrågan | Fria.Nu

Debatt


Arijana Marjanovic,Emmaus Stockholm
  • Sverige kan bli det första EU-landet att erkänna Västsahara, skriver Arijana Marjanovic.
Fria Tidningen

EU vill inte lösa Västsaharafrågan

Konflikten i Västsahara har pågått i över 40 år och EU fungerar som bromskloss. Sverige kan nu statuera exempel genom att bli det första EU-land som erkänner Västsahara, skriver Arijana Marjanovic från Emmaus Stockholm.

I Johathan Kananens och Viktor Sjödahls uppsats ”Avtal mellan EU och Marocko – varför nämns inte Västsaharafrågan?” granskas relationerna mellan EU och Marocko. Där konstateras att lönsamma handelsavtal och gynnsamma relationer med ockupationsmakten Marocko gör EU till en passiv deltagare i konflikten:

”Spanien och Frankrike har för stora ekonomiska och politiska intressen i regionen, tillräckligt stora för att åsidosätta rollen som demokratins förkämpe, sina egna policys samt de konventioner de förbundit sig att följa.”

EU-länderna anser det alltså mer gynnsamt att bibehålla konflikten än att försöka lösa den.

EU karvar på så vis fram sitt eget janusansikte. EU-länderna utnämner sig till stolta försvarare av mänskliga rättigheter samtidigt som de indirekt kränker samma rättigheter genom att stödja en ockupation som förutom att bestrida internationell rätt, går emot konventioner och deklarationer de själva skrivit under. I EU-fördraget står det att unionen ska utgå från principerna som ligger till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning. Alltså: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i FN:s stadga och i folkrätten. Det står också att EU ska:

”…verka för en hög grad av samarbete (…) inte bara för att skydda sina egna intressen utan även för att konsolidera och stödja demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och folkrätten.”

EU lever inte upp till det här i dag. Tvärt om deltar och legitimerar den ”frihets- och demokratifrämjande” unionen en illegal ockupation. Om EU vill fortsätta stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter i teorin, så måste de göra det även i praktiken. EU måste sluta samarbeta med Marocko och börja arbeta för att lösa Västsaharakonflikten. Ju förr desto bättre.

Marocko ockuperar två tredjedelar av Västsahara sedan 1975. En stor del av den västsahariska befolkningen flydde under Marockos invasion och bor sedan dess i flyktingläger i Algeriet. Barn har fötts och blivit vuxna i flyktinglägren. De känner inte till något annat. De västsaharier som bor kvar i den ockuperade delen av Västsahara får sina mänskliga rättigheter kränkta dagligen. Västsaharierna har den internationella rätten på sin sida. Över 100 FN-resolutioner slår fast att Västsahara har rätt till självständighet. Varken FN eller något land i världen erkänner Marockos rätt till Västsahara. Internationella domstolen i Haag underkänner Marockos anspråk på Västsahara. Att ett så tydligt exempel på brott mot mänskliga rättigheter och internationell rätt legitimeras om och om igen, av EU, är uppseendeväckande.

Behovet av en lösning på konflikten är stort. Samtidigt är kännedomen om den låg. En ny undersökning visar att 98 av 100 svenska högskolestudenter inte känner till Västsaharakonflikten. Det är problematiskt att vi i Sverige överlag får så bristfällig information om en av världens mest utdragna konflikter som orsakar att 160 000 människor lever i flyktingläger sedan mer än 40 år tillbaka. Osynliggörandet av konflikten blir en del av krigföringen. Det är svårt att agera i en fråga man aldrig hör talas om. Om den illegala ockupationen av Västsahara fick mer utrymme och större uppmärksamhet i Sverige skulle också pressen på våra beslutsfattare öka.

I kriget mot terrorismen har Marocko förvandlats från fiende och illegal ockupationsmakt till en vän och garant för stabilitet i regionen. En sköld som EU, och även USA, ogärna blir av med. På så vis får Marocko frikort från internationell rätt, menar Claes Wrangel, doktorand i Freds- och utvecklingsforskning.

”Marockos roll i kriget mot terrorismen fick större betydelse än rollen som illegal ockupationsmakt. Kriget mot terror styr”, sa Claes Wrangel i en intervju.

Att på detta sätt frikoppla Marocko från brottsliga handlingar är rättsvidrigt menar vi på Emmaus Stockholm. Två fel gör inte ett rätt.

Bilden börjar bli tydlig: en illegal ockupationsmakt har blivit EU:s allierade, handelspartner och gode vän. Samtidigt fortsätter västsaharierna vänta på den folkomröstning som FN och internationell rätt lovade dem redan för 50 år sedan. Som medlem i FN:s säkerhetsråd har Sverige ett val: Att fortsätta att passivt se på hur en illegal ockupation accepteras och göds av omvärlden, eller se till att de fördrag och konventioner gällande säkerhet och mänskliga rättigheter som förbinder alla EU-länder, följs.

Sveriges regering kan och bör statuera exempel genom att verkställa riksdagens beslut och bli först i EU att erkänna Västsahara.

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Ge glesbygden avkastning på naturresurserna

Vattenfall ska flytta 40 arbetstillfällen från Jokkmokk av besparingsskäl, samtidigt som diverse chefer får 300 miljoner utbetalt i bonus. Om jag ska önska någonting, så önskar jag att folket runt om i vårt land reser sig och protesterar, skriver Matti Holmgren, initiativtagare till Jokkmokkupproret.

Landets Fria
Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2018 Fria.Nu