Unga bisexuella har minst tillit till andra människor, uppvisar mest ohälsa, upplever mest våld och har mest självdestruktiva beteenden/självmordstankar och självmordsförsök. Vi måste börja prata om bifobi som ett specifikt problem. När en söker sig till hbtq-communities, samtalsträffar, kaféer och liknande, där en ska kunna prata i en trygg miljö, finns det en risk att ens närvaro ifrågasätts. Samma sak gäller i heterosexuella miljöer där bisexualitet osynliggörs och görs om till heterosexualitet.

Det finns flera saker som RFSL Örebro uppmärksammar när vi möter våra medlemmar genom antingen klientsamtal eller på våra kaféer. Det är vanligt att bisexuella får höra påståenden om att bisexuella använder sig av heterosexuella privilegier för att vinna makt. Det också vanligt att den bisexuella identiteten kan suddas ut i en relation, genom att partnern inte bejakar personens bisexualitet. Att bisexualitet ses som ”bara en fas” gör många bisexuella mycket ont och skapar vånda där samhället tvingar oss in i fack, hetero–homo, cis–trans och så vidare.

RFSL Örebro vill skapa möjligheter att föra en diskussion kring bisexualitet, både det som är negativt och det som är positivt med den identiteten.

På Idahot – International day against homophobia and transphobia den 17 maj väljer vi tillsammans med ABF Örebro, Örebro rättighetscenter och Örebro läns museum att uppmärksamma det som är specifikt för bisexuella i föreläsningen Bisexuella – hbtq-familjens osynliga barn.

Kanske kan detta vara startskottet på en ny bisexuell revolution?