Vid årsskiftet avslutades projektet Nordplus där folkhögskolor från Sverige, Danmark och Norge har samarbetat kring omställningsfrågor. Erfarenheterna har samlats i skriften Hur kan en folkhögskola utvecklas till ett glokalt omställningscentra och vad innebär det egentligen?

– Under tidigare stora ombildningar i samhället har folkhögskolorna varit viktiga aktörer. Vi är vana vid att ordna mötesplatser med andra där vi kan jobba tillsammans med viktiga frågor, vi kan se vad som efterfrågas och kan väldigt snabbt starta kurser och ordna möten, säger Torun Elgebäck.

Hon och Lisa Wirehag är lärare på Ljungskile folkhögskola, som har samordnat arbetet med att ta fram skriften. Nästa steg för skolan är att arbeta med sina två nystartade omställningsgrupper, samt att hitta samarbetspartners utanför skolan. Främst söker de andra som driver projekt där folkhögskolan kan haka på – från kommuner till utbildningsaktörer till miljöorganisationer. Om några år är tanken att Ljungskile folkhögskola ska ha utvecklade samarbeten kring omställning med lokala aktörer samt återkommande årliga aktiviteter och workshops kring frågorna.

– Vi ska jobba lokalt med globala frågor, visa att vi bryr oss och synliggöra det som vi gör på skolan med omställning, till exempel när det gäller mat och livsstil, säger Torun Elgebäck.

Internt jobbar folkhögskolan till exempel med att servera ekologisk och närproducerad mat, minska användandet av papper till förmån för det digitala samt att skapa medvetenhet kring självhushållande med hjälp av sina tre nya växthus. Det är viktigt för att visa att frågorna tas på allvar, menar Torun Elgebäck, men hon ser ändå det externa arbetet som prio ett.

– De som vi träffar genom folkhögskolan ska känna att det här finns även i samhället utanför, att det finns processer där de kan fortsätta att jobba.

I november bjöd Ljungskile in till en workshop med både folkhögskolorna i projektet och mer lokala organisationer som ekobyar och miljöorganisationer. Det blev både en avrundning och en nystart för arbetet.

– Nu har vi en radda med konkreta förslag från studerande om hur vi ska jobba med omställning på skolan, som att införa en köttfri dag i veckan och så vidare. Vi har avsatt pengar till arbetet men de kommer inte att räcka till hela listan. Nu pågår arbetet med att välja vad vi ska göra, säger skolans rektor Tomas Rydsmo.

Han berättar också att skolan söker EU-pengar tillsammans med kommuner i Dalsland, Norge och Danmark för att jobba med omställning.

– Det kan handla om att kommunen asfalterar en pendelparkering vid stationen. Vår roll som folkhögskola skulle vara att jobba med mental omställning. Nu finns en parkering – vad fattas för att få människor att faktiskt använda den?

Karlskoga folkhögskola har också deltagit i Nordplus.

– I och med att vi har varit med i projektet har vi fått en bredare syn på frågan om en hållbar framtid. För att få riktigt stor genomslagskraft är social och ekonomisk hållbarhet minst lika viktiga som den ekologiska, berättar Göran Edel.

Han är sammankallande för skolans miljögrupp, som består av både personal och studerande och som nyligen bytte namn till Miljö- och omställningsgruppen. Just nu håller gruppen på att ta fram förslag på hur omställningsarbetet ska utvecklas. En prioritet är arbetet med skolans mål, så att varje verksamhet tar ansvar för omställningsfrågor. Gruppen vill också stimulera personalen i omställningsfrågor genom utbildning och information.

I förhållande till riktlinjerna för folkhögskolor som glokala omställningscentra ligger Karlskoga lite olika bra till, säger Göran Edel. När det gäller förankringen, undervisningen och internatet ser det bra ut tycker han. Miljö- och omställningsgruppen vill att skolans arbete varje termin eller läsår genomsyras av ett tema som har med omställning och hållbarhet att göra. Årets tema är mänskliga rättigheter.

– På allmän linje finns det schemalagt undervisning om klimat och energi och vi jobbar med en bredare förankring för omställningsfrågor i de andra linjerna.

När det gäller internatet har skolan bland annat en välfungerande miljöstation, ledlampor i alla gatlyktor och solceller på idrottshallens södra fasad. Dock kan skolan bli bättre på att uppmuntra deltagare att ta egna initiativ i hållbarhetsarbetet, menar Göran Edel, även om en deltagare har ordnat klädbytardagar och egna kurser i redesign/återbruk. Folkhögskolan har kontakt med Naturskyddsföreningen lokalt och har tillsammans med dem bland annat ordnat ett panelsamtal om hållbarhet med politiker inför valet. Skolan är också med i Rosprojeket, länsbygderådet i Örebro läns projekt för regional omställning. Däremot kan det utåtriktade arbetet bli bättre, enligt Göran Edel.

– Vi får hoppas att vi i gruppen kan knyta till oss fler yngre personer som brinner för sociala medier. Det är en bit som behöver utvecklas.

Nu vill folkhögskolorna att Nordplusprojektets arbete ska spridas.

– Vi tänker att vi kan ha nätverkande med andra folkhögskolor där vi kan hjälpa varandra att komma i rullning. Men detta ska inte stanna inom folkhögskolorna utan vill vi att många olika aktörer ska samlas på folkhögskolorna, säger Torun Elgebäck.