Fotografen Vivan Maier (1926–2009) hyllas i dag världen över för sina insiktsfulla och känsliga fotografier av New Yorks och Chicagos gatuliv under 1950–70-talen och jämförs med erkända fotografer som Lee Friedlander, Robert Frank och Diane Arbus. Men det var av en slump som hennes verk blev kända för världen. Bara två år innan hennes död var hon fortfarande ett okänt namn i konstvärlden. Det var mäklaren John Maloof som snubblade över Maiers fotografiska verk när han besökte en lokal auktion i Chicago för att leta efter fotografier till en lokal historiebok. Moloof köpte en låda innehållande fotografier och förstod snart att han kommit över något utöver det vanliga. Han började göra efterforskningar om fotografen och samlade ihop det övriga material han kunde komma över.

Totalt hade Maier lämnat efter sig ett otroligt stort material: över 3 000 framkallade foton och upp till 150 000 negativ och dessutom mängder av super-8-filmer och kassettinspelningar. Moloof började själv att framkalla Vivian Maiers foton och lade ut ett hundratal foton på en blogg, något som dock inte fångade mångas intresse. Det var efter att ha postat ett inlägg i ett välkänt forum för gatufotografi på Flickr som allt började röra på sig. Responsen blev massiv. Resultatet av Moloofs idoga efterforskningar om Vivian Maier ledde till dokumentärfilmen Finding Vivian Maier, 2013, som tidigare visats av Sveriges Television.

På Hasselblad Center i Göteborg visas nu ett hundratal av Maiers foton. Kännetecknande för Maier är att hon hade ett skarpt öga för människor som levde på marginalen. Hennes stil är rak och direkt där känslan för ögonblicket är avgörande. Hennes komponerande är ofta genomtänkt och känns trots det ögonblickliga som väldigt medvetna. Trots dramatiska skeenden finns ofta humoristiska och lekfulla detaljer. Hon rör sig även till viss del över klassgränser och dokumenterar både rika som fattiga områden, som i fotot av några eleganta pälsklädda societetsdamer på en gata med utslagna individer. Ett återkommande drag är även att Maier själv tar plats på fotografierna, oftast är det i reflektioner från skyltfönster och andra speglande ytor som hon skymtas.

Vivian Maier var självlärd fotograf. Hon levde ett tillbakadraget och privat liv. Sin inkomst fick hon genom att arbeta som barnflicka och hon flyttade ofta mellan olika familjer. Berömmelsen fick hon aldrig njuta av. Hon slutade sitt liv i ensamhet och fattigdom. Hennes tillhörigheter såldes på auktion kort före hennes död på grund av obetalda lagerhyror. Och tack vare att John Maloof hittade hennes fotografier på en auktion räknas hon nu, fem år efter sin död, som en av de stora amerikanska fotograferna.