Debatt


Camilla Björkbom
  • Verklighetens Bregottfabrik är långt ifrån vad Arla vill ge sken av, menar veckans debattör Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens rätt.
Skånes Fria

Arla berättar inte sanningen

Arla behöver sitt reklamkoncept ”Bregottfabriken” eftersom konsumenter inte skulle gilla hur korna har det i verklighetens mjölkfabrik. Det skriver Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens rätt i veckans debatt.

Mjölkindustrin har, som ingen annan djurindustri, lyckats skapa en positiv bild av sig själv hos konsumenterna. I ”Bregottfabriken” är det alltid sommar och korna går i gröna, böljande hagar. ”Bregottfabriken” sprider en falsk bild som medvetet lurar konsumenterna.

Arlas presschef Claes Henriksson har sagt att ”filmerna visar riktiga kor i en riktig hage men det finns 3 500 Arlagårdar i Sverige och vi kan naturligtvis inte spegla situationen på var och en av dem 365 dagar om året. Det tror jag också att konsumenterna förstår.”

I verkligheten står nästan hälften av svenska kor fortfarande fastbundna under större delen av året. En ko som stått uppbunden kan ofta inte ens klia sig på ryggen. Betessläppen presenteras som ett roligt jippo där barnfamiljer lockas att komma och titta på glada kor, men jag tycker bara att betesläppen är otroligt sorgliga att se. På betessläppen märks tydligt vad kor behöver göra, men inte får möjlighet till. När kor får chansen att röra sig går, springer och hoppar de mer ju längre de stått fastbundna inne.

Arla skulle kunna visa kornas verklighet så som den ser ut under nittio procent av tiden i deras mjölkfabriker. Så mycket tid tillbringar korna nämligen inomhus, långt ifrån de soliga, böljande och gröna sommarfält som Arla väljer att visa upp.

På ”Bregottfabrikens” Instagramkonto går det dessutom att se en idyllisk liten film på en nyfödd kalv i sommarhagen. I verklighetens ”Bregottfabrik” tas kalven från kon nästan omedelbart. Mjölken ska ju gå till mejeriet, och inte till kalven. Att separeras från kalven är stressande för kon som ropar efter kalven även om de bara fått vara tillsammans fem minuter. Detta kommer knappast att filmas för att läggas upp på ”Bregottfabrikens” Instagramkonto.

Kalven hålls ofta ensam i upp till åtta veckor, i en box så liten att kalven nätt och jämnt kan vända sig. Instängningen leder naturligtvis till att kalven inte kan röra sig, hoppa, leka och interagera med andra kalvar på ett naturligt sätt. Kalvar och tjurar behöver dessutom enligt reglerna inte släppas ut alls utan får hållas inomhus hela tiden.

Den ursprungliga kon producerade 5–10 liter mjölk per dygn för sin kalv. Genom avel har vi skapat kor som kan producera upp emot 50 liter mjölk per dygn. Den onaturligt höga mjölkproduktionen sliter hårt på korna och kan bidra till en rad sjukdomar hos korna i ”Bregottfabriken”.

För att korna ska fortsätta producera mjölk måste de föda kalvar varje år. Liksom alla andra däggdjur producerar kon mjölk bara efter att hon fått sin unge. Hälften av kalvarna som föds är hankalvar. Eftersom de aldrig kommer att producera någon mjölk till Arlas ”Bregottfabrik” har de inget värde för mjölkfabriken. De flesta dödas och säljs som kött vid ungefär 18 månaders ålder. Större delen av allt nötkött som säljs i Sverige kommer från ”Bregottfabrikens” kor och oönskade kalvar.

Bregottreklamens kor slaktas när de inte producerar tillräckligt mycket mjölk, eller för att de blivit skadade eller sjuka. Eftersom korna är dräktiga eller mjölkande nästan oavbrutet hela sina liv sliter det hårt på kornas kroppar. Det leder till att många kor drabbas av sjukdomar. Medelåldern för kor i mjölkfabriken är bara fem år, när en ko egentligen kan bli uppemot fem gånger så gammal.

Enligt en studie från Livsmedelsverket 2010 används hårdhänta metoder på slakteriet som slag, stötar med tillhyggen eller vridning av svansen på nästan var fjärde nötdjur som drivs mot slakt, trots att dessa metoder är förbjudna. Även elpåfösare visade sig vara vanligt. Så slutar livet för reklamfilmsstjärnorna i Arlas ”Bregottfabrik”.

Varför visar Arlas Bregottreklam upp just sommarbetet? Arla vet naturligtvis att det är den enda korta tid som deras kor får bete sig naturligt, de får röra sig, kan umgås med andra eller dra sig undan, andas frisk luft och äta färskt gräs. Även om korna gått i lösdrift, där de visserligen har större möjlighet att röra sig men där det ofta är trångt, är det något helt annat att röra sig på öppna ytor. Att gå på bete är enda gången på året som korna får utlopp för sitt naturliga beteende och kan umgås normalt med andra kor.

Tack och lov är vi många som genomskådat reklamkonceptet ”Bregottfabriken” och dess gröna ängar och väljer veganskt pålägg på smörgåsen samt sträcker oss efter havremjölken i stället för komjölken i kyldisken.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu