• I Nathalie Anguezomo Mba Bikoros verk Passage Deves inviger hon en gata med hjälp av guld, spik och gethjärtan.
Landets Fria

Performancefestival vill ingjuta mod

Handlingsfrihet är temat när performancekonstnärer från hela världen besöker Uppsala för festivalen Friktioner/Frictions. Det blir bland annat en föreläsning om konstens roll i fredsprocesser och diskussioner kring normer och konstnärlig frihet.

Den 14–17 maj arrangeras den internationella performancekonstbiennalen Friktioner/Frictions i Uppsala för femte gången. Gästerna kommer från länder som Israel, Gabon, Japan och Ryssland och utöver performanceverk blir det panelsamtal och föreläsningar. Temat i år är handlingsfrihet/freedom of expression med ett särskilt fokus på Ryssland, berättar festivalens curator Su-en.

– Vi kommer att diskutera konstnärlig frihet. Finns det gränser för den och vilka gränser vill vi själva sätta som konstnärer? Vi kommer också att diskutera hur konstverk och konstnärer kan spela en roll när det blir allvarliga konflikter i ett samhälle. Det finns verk som utmanar, som kan sätta igång fredsprocesser och utvidga medvetandet.

Su-en menar att konsten kan bli ett sätt att uttrycka politiska åsikter med mindre risk för repressalier, och lyfter fram ryska exempel som författaren Dostojevskij.

– Hans verk innehåller en omskriven samhällskritik. Människor som läser honom känner att de har tillgång till en fri tankevärld, och de stärks även om hans böcker inte omedelbart sågs som politiska.

Ett annat exempel som hon tar upp är den vitryska konstnären Alex Pusjkin som tippade ut en last med gödsel framför Aleksandr Lukasjenkos presidentpalats. Tilltaget orsakade rabalder och konstnären omhändertogs men dömdes inte för brott.

– Frågan var om detta var en politisk protest, men svaret blev att nej, det var konst. Så det ledde till inskränkningar i den konstnärliga friheten, men man kunde inte komma åt konstnären.

Su-ens förhoppning är att publiken lämnar festivalen med en känsla av mod.

– Jag hoppas att människor kommer därifrån och se sig själva på ett annat sätt. Att de mobiliserar mod i sin egen kropp. Makthavare sprids mycket rädsla, och jag hoppas att människor ska bli mer olydiga.

Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, ska tala på festivalen under rubriken Art and peacemaking (Konst och fredsbyggande).

Vilken roll kan konst ha i totalitära samhällen eller samhällen i konflikt?

– Konflikter kan vara positiva på så sätt att friktioner kan vara nyttiga. Men i det ögonblick som konflikten övergår till våld, går den från att vara konstruktiv till att vara destruktiv. Det viktiga är att klara den balansen och där tror jag att konst och kultur kan spela en stor roll. Kulturen kan ställa skarpa frågor och lysa igenom dem och ge alternativa perspektiv. Samtidigt gäller det att inte heroisera våldet utan att se dess problematiska sida, och det tror jag att man kan göra bra med kultur. När det gäller fredsbyggande efter en konflikt tror jag också att kulturen kan vara mycket viktig.

Kan du ge några exempel på sådan kultur?

– Det finns ett väldigt intressant projekt i Rwanda där man använder radiodramatik för att kunna tala om konflikten. Det blir ett sätt att kanalisera tankarna för att prata av sig och skapa förståelse. Konst kan bli en plattform för diskussion. Till exempel i flyktingläger kan jag tänka mig att det är viktigt att jobba med konst, både för att få människor att återberätta vad de varit med om och för att kommunicera till omvärlden hur illa det här är. Betydande konstverk som Pablo Picassos målning Guernica var också en extremt stark protest mot våldet och vad det gör med människor. Jag tror att konst har varit framgångsrik för att få fram våldets meningslöshet. Samtidigt är det viktigt att konstnärer står kvar vid att vara just konstutövare även vid en konflikt.

Tror du att kultur kan stoppa en väpnad konflikt?

– Nej, men den kan bidra till en insikt om hur situationen faktiskt ser ut. Beslutsfattare är så inne i militära och taktiska bedömningar att de lätt tappar kontrollen över vart de är på väg. De som står en bit utanför, som forskare, journalister, rörelser och konstnärer, har en roll i att belysa vad som håller på att hända. Konst kan nå fram på ett annat sätt än en artikel eller en forskningsrapport.

Vad hoppas du att åhörarna ska få med sig från din föreläsning?

– Det här ingår ju i Uppsalas satsning på Fredsåret 2014 och jag hoppas att man inser att nästan alla delar av samhället har bidragit till att vi har kunnat upprätthålla fred under 200 år. Jag har ingen djupare insikt i konstvärlden men jag kan bidra med det perspektivet till just denna festival. Kulturen spelar en viktig roll för fred.

Fakta: 

Konflikter i världen

Sedan 1989 har 141 väpnade konflikter ägt rum i världen, varav en tredjedel blivit krig. Nästan hälften av jordens länder har haft sådana konflikter på sitt territorium. Samtidigt har många lösts eller stoppas. Under 2012 pågick 32 väpnade konflikter. Mer än 100 har alltså upphört, varaktigt eller tillfälligt.

Källa: Uppsala konfliktdatabas, UCDP

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Augustvinnare vill lyfta Norrbotten

Barn & Ung

Ann-Helén Laestadius pratade både samiska och meänkieli i sitt tacktal för Augustpriset för årets svenska barn- och ungdomsbok.

Landets Fria

Barn flyr till skogs i protest

Karolina Henkes bildserie berättar en saga om barn som flyr till skogs för att sätta press på vuxna om miljöfrågor.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu