"Glad över att blöda"-kampanjen har fått stor spridning i sociala medier i Indien.

Indiska kvinnor utmanar förbud att besöka tempel

Publicerad:

Diskriminering och fördomar är en del av vardagen för nästan hälften av Indiens 1,2 miljarder invånare, och det gäller också på landets heligaste platser. Nu har många kvinnor fått nog av templenas könsförtryckande strukturer.

Utrikes

I november 2015 meddelade en högt uppsatt hinduisk präst vid Sabarimala-templet – som årligen besöks av en miljon hinduiska pilgrimer – att kvinnor inte skulle ha tillgång till den heliga platsen förrän någon uppfunnit en maskin som kunde känna av om de var ”rena” eller om de menstruerade.

En upprörd student reagerade genom att lansera en kampanj under parollen ”glad över att blöda”. Budskapet om att menstruationen varken ska betraktas som något smutsigt eller skamligt har fått stor spridning i sociala medier.

Samtidigt anmälde organisationen Unga indiska juristers förbund templets ledning till Högsta domstolen med en begäran om att alla kvinnor ska ges möjlighet att besöka templet. HD har nu begärt att templets ledning ska förklara sitt agerande.

I början av året samlade dessutom en demonstration i staden Pune hundratals arga kvinnor som protesterade mot att kvinnor inte släpps in i Shani Shingnapur-templet. Den lokala aktivistgruppen Ranragini Bhumata Brigade stormade templet för att protestera mot den flerhundraåriga traditionen. Detta trots att de möttes av en stor grupp beväpnade poliser.

– Det handlar om traditioner som uppfunnits av människor. Gud ser inte skillnad på män och kvinnor. Om kvinnor vill besöka templet ska ingen stoppa dem. Eller styrs templet av talibaner? Vi behöver ingens tillstånd för att besöka gud, sade kvinnogruppens ledare Trupti Desai.

Aktionerna tycks ha gett resultat. Den 30 mars beslutade en domstol att delstaten Maharashtra måste se till att kvinnor inte nekas inträde till något tempel, och att myndigheterna måste se till att denna rättighet upprätthålls.

Frågan om kvinnors menstruation är ett tabubelagt ämne i det konservativa Indien. Anirudh Kashyap, forskare vid historiska fakulteten vid Delhis universitet, menar att striderna om kvinnors rätt att besöka heliga platser i grunden handlar om djupt liggande föreställningar om att kvinnor inte är lika mycket värda som män.

– Motståndet mot kvinnors rätt att utöva sin tro står också i strid med bilden av Indien som världens största demokrati, styrd av en premiärminister som vill att landet ska bli en global stormakt, säger Kashyap.

Juridiska experter påpekar samtidigt att det som komplicerar saken är att den indiska konstitutionen inte tydligt klargör huruvida religiösa ledare har rätt att förvägra kvinnor att besöka helgedomar. Konstitutionen understryker att religionsfriheten gäller för alla, men den slår också fast att religiösa grupper har rätt att själva besluta om vissa frågor, något som ofta leder till diskriminerande regler. Detta samtidigt som staten också har rätt att agera i religionsfrågor i fall där det handlar om ”den sociala välfärden”.

Fria Tidningen