- Solfångarna ger tappvarmvatten och solcellerna ger tillskott till hushållselen under sommarhalvåret, berättar Martin Nilsson, projektledare för Stadsfastigheters solenergisatsning.

Solfångare fungerar så att de fångar uppsolenergi och värmer upp vatten med den.Solceller fångar upp solenergi och omvandlar den till el.

Solfångare bygger på en förhållandevis enkel teknik, och beräknas vara lönsam för Stadsfastigheter.

- Solfångare kan ge 40-50 procent av det varma tappvattnet utslaget på ett år. På vintern måste man ha komplement, då är det för solfattigt i Sverige, säger Martin Nilsson.

Solceller däremot, är en teknik under utveckling och de är fortfarande dyra.

- Det är osäkert om vi skulle investera i dem om vi inte hade fått bidrag. De blir bara lönsamma om de är frikopplade från det interna elsystemet, och om de kan ersätta annat byggnadsmaterial, säger Martin Nilsson.

Ett nytt Rot-bidrag för installation av solceller på byggnader med offentlig verksamhet är det som gör att Stadsfastigheter satsar även på solceller. Skulle Stadsfastigheter satsa på solenergi

även om den inte var ekonomiskt lönsam?

- Ja... Det är ju inskrivet i Malmö kommuns miljöpolicy att vi ska minska utsläppen. Och även om det inte var lönsamt så ger det ju bra PR.

I Köpenhamn har man inlett ett projekt med visionen att få fram 300 000 kvadratmeter solceller på en 25-30-årsperiod, berättar Martin Nilsson.

- Där ska de täcka en betydande del av hushållselen. Om satsningarna på solenergi faller väl ut i Malmö kommer Stadsfastigheter att satsa på ytterligare solceller och solfångare.

- Om vi ser att de vi har fungerar bra så är det klart att vi köper in fler, säger Martin Nilsson.

Han berättar också att det inte finns någonannan kommun som i dagsläget satsar lika mycket på solceller.

- Men i Falkenberg installerade man solfångare för 20 år sedan, och kopplade in på fjärrvärmen.