Fördjupning


Agneta Lindblom Hulthén
Fria Tidningen

”Makt över medierna är makt över samhället”

Journalistförbundets förra ordförande Agneta Lindblom Hulthén kommenterar hur ägarstrukturen inom svensk media har förändrats de senaste cirka 30 åren. Oavsett vad de stora ägarna och i viss mån politikerna säger så är det inte oproblematiskt med mediemonopol – medier behöver granskas, men vem är intresserad av att granska sig själv? Nej precis – ingen.

Mannen som satt bredvid mig på mötet har flera styrelseuppdrag, en del i medieföretag. Han beklagade sig över journalistik utan fördjupning och ansåg att detta beror på brister hos journalisterna. Ett par månader före vårt möte deltog han i ett beslut som innebar att ett 40-tal journalister blev utan jobb. Tidningen det gäller ingår i en av landets mest vinstgivande koncerner. Många är de som inte vill, eller klarar av, att se den strukturella skogen för de individuella träden.

Han använde också den populära eufemismen ”slimmade redaktioner”, som får påtvingad redaktionell anorexi att låta hälsosamt. Att formulera bristen på journalister som brister hos journalister är ett behändigt sätt att skjuta ifrån sig ansvar.

Den som påpekade riskerna med ökad ägarkoncentrationen för 20 år sedan anklagades för att måla fan på väggen. Nu har vi fan på väggen och farhågorna för journalistiken har i stor utsträckning besannats, men problemet förnekas fortfarande av medieägarna.

Ägarkoncentrationen i medierna ökar för varje dag. Färre äger mer. Medierna korsäger varandra och mediemakthavare sitter i varandras styrelser. Problemet? Makt över medierna ger makt över samhället eftersom den förfogar över informationen till medborgarna: vad vi alla får veta, i vilken form och ur vilket perspektiv.

Monopol är skadliga i sig. Mediemonopol anhopar makt och är därför skadligare än andra monopol. Demokrati lever av mångfald. Journalistikens möjlighet att granska från olika håll är ett demokratiskt kärnvärde.

Medieägande ger makt och medför – borde medföra – ett stort ansvar. Jag har svårt att se att medieägarna tar det ansvaret. De som sitter på mediemakten invänder att jag bortser från de ekonomiska realiteterna. Jag vill påpeka att under 2000-talet gjorde de traditionella medierna ett par år de största vinsterna någonsin, utan att återinvestera i journalistiken.

Visst har mediestrukturen förändrats snabbare under 2000-talet än under perioden från Gutenberg och till senaste sekelskiftet, men de stora mediekoncernerna lever inte i nöd och det gör inte deras ägare heller och de borde i kraft av sin makt och sitt ansvar avsätta mer än en skärv åt att utveckla journalistiken istället för att lyfta vinster åt ägarna.

Den som tycker att demokrati är en bra idé har en del att oroa sig över i stort som smått:

• Journalistiken som ingen vill betala men alla vill tjäna pengar på.

• Medieägarnas anställningsparanoia.

• Marknadsförare på redaktionen och sponsrad journalistik.

• Ekonomerna som kaxar och publicisterna som viker ner sig.

• Urholkningen av individens upphovsrätt.

• Ökningen av ägarkoncentrationen nationellt och globalt.

• Med mera.

Att tända ljus är förstås bättre än att förbanna mörker.

Medvetenhet krävs för att stärka/återupprätta journalistiken.

Organisationer och individer som vill stärka journalistiken har till exempel fortfarande tid på sig för att forma en kampanj för att få en seriös mediepolitisk debatt i valrörelsen.

Behovet av en mediepolitisk utredning ökar i takt med ägarkoncentrationen. Sorgligt nog har jag tappat tron på regeringens och riksdagens förmåga i denna fråga. Men nog borde organisationer/individer som är intresserade av mediernas makt och ansvar och journalistikens roll i demokration kunna samla de medel som krävs för en sådan oberoende utredning för att få svar på frågan: Hur ska vi skapa förutsättningar för en journalistik på medborgarnas uppdrag som har förutsättningar för att utföra sitt uppdrag i demokratin?

Oron över ägarkoncentrationen och utsvältningen av journalistiken spirar lite varstans i Europa. Somligt som föreslås stämmer dåligt med vår syn på journalistik, men en del goda idéer finns att hämta. Om inte etableringsfriheten ska vara en frihet för enbart de redan etablerade, så krävs ett breddat medieägande och nya ägarformer, inte minst lokalt och regionalt, nära medborgarna. För detta krävs stimulans, till exempel via det vi kunde kalla publicistik- eller journalistikstöd. Något parti som är intresserat att hugga på den kroken?

Fakta: 

Agneta Lindblom Hulthén är journalist och före detta ordförande i Journalistförbundet.

 

Mediegranskning 2013

Introduktion:
Obalans i mediefabriken 

Agneta Lindblom Hulthén:
”Makt över medierna är makt över samhället” 

Ivar Andersen:
Så blev otrygghet normen

Maria Wendt:
Nu händer det! – om samtidighetens tvång och politiken som försvann

Mats Svegfors:
”Mediesamhället expanderar medan journalistiken krymper”

Mediekartan 2013

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nu händer det! – om samtidighetens tvång och politiken som försvann

Media

Direktrapporter. Livesändningar. Blixtkommentarer. Nyheter dygnet runt. Mediernas ökande fokusering på samtidighet får oss att förväxla det pågående med det relevanta. Upptagenheten med ”nuet” hotar att göra medborgare till okritiska och känslostyrda mediekonsumenter. I förlängningen utarmas det demokratiska samtalet, skriver statsvetaren Maria Wendt.

Fria Tidningen

Obalans i mediefabriken

Media

Mycket har hänt i mediebranschen de senaste årtiondena. I veckans Tema tittar vi på hur olika delar i medievärlden och journalistiken utvecklats. Eller avvecklats kanske är en mer sanningsriktig beskrivning, för ett står klart; det är inte lätt att vara mediekonsument när de granskade och deras pr-entourage blir allt fler och journalisterna allt färre.

Fria Tidningen

Så blev otrygghet normen för journalister

Media

I slutet av Las-karusellen, ett bemanningsföretag? För en generation sedan var fasta anställningar normen för nyutexaminerade journalister, sedan dess har osäkerheten exploderat. Vad var det egentligen som hände, och går det att vända utvecklingen?

Fria Tidningen

”Mediesamhället expanderar medan journalistiken krymper”

Media

Mycket har hänt med dagspressen de senaste årtiondena. Journalisters villkor har förändrats, balansen mellan granskare och granskad har tippat över till förmån för den senare och marknadens intåg på redaktionerna har blivit tydlig och fått effekter ingen förutsåg. Sveriges Radios tidigare vd Mats Svegfors delar med sig av 40 års erfarenhet i branschen och vilka problem utvecklingen har fört med sig.

Fria Tidningen

Den ojämställda mediebranschen

Media

Medier är ofta bra på att ropa högt om ojämställda styrelser och mans­dominans i samhället. Men lever de som de lär? Fria Tidningars granskning visar på mansdominerade styrelser, fler män än kvinnor som chefredaktörer – och betydligt fler manliga intervjupersoner.

Göteborgs Fria

© 2023 Fria.Nu