Primadonna väjer inte för politiken
Bland årets tävlande i Eurovisionsfestivalen går det att hitta en riktig världsstjärna. Den makedonska sångerskan Esma är en ikon i sitt hemland och har turnerat världen runt. Som förkämpe för romers rättigheter har hon nominerats till Nobels Fredspris, men förknippas också med nationalistiska strömningar i Makedonien.
Esma Redzepova tävlar tillsammans med en annan av Makedoniens mest folkkära artister, Vlatko Lozanoski som uppträder under artistnamnet Lozano. Tillsammans framför de sången Pred Da Se Razdeni där Lozano sjunger på makedonska och Esmas partier är på romani. Trots att runt två miljoner människor talar romani i Europa så är det bara andra gången som språket hörs i Eurovisionsfestivalen.
– Jag tror att det betyder mycket för romer runt om i Europa att se mig som romsk kvinna uppträda i tävlingen, säger hon.
Esma började sin musikaliska karriär redan som fjortonåring, då hon vann ett musikpris som delades ut av Radio Skopje. Efter det började hon turnera med musikern Stevo Teodosievski som hon senare gifte sig med. Hon har kommit att bli en av världens mest kända romska artister och gjort flera turnéresor runt jorden. Bland annat är hon med i dokumentären When the Road Bends – Tales of a Gypsy Caravan som följer fem romska grupper från olika länder på turné.
– Jag firar femtiofem år på scenen i år och har hunnit göra många konserter. Att nu få representera Makedonien i Eurovisionsfestivalen är en ära, säger hon.
Hon är även känd för sitt stora humanitära och politiska engagemang, och har nominerats till Nobels fredspris två gånger. Tillsammans med sin numera bortgångne man har hon adopterat 47 gatubarn, varav många har studerat på parets musikskola och följt med som musiker på turnéerna. Hon har startat organisationen Roma-Esma och är vicepresident i IRO – Romernas Internationella Organisation.
Esma menar att Makedonien idag är ett bra land för romer att leva i.
– Det finns ingen diskriminering mot romer i Makedonien idag. Att de låter mig sjunga på romani i Eurovisionsfestivalen visar på att de respekterar romer, menar hon.
Men enligt Amnesty Internationals rapport om mänskliga rättigheter i Makedonien från 2011 lever romer under svåra förhållanden i Makedonien. Bland annat saknar många romer de ID-papper de behöver för att ta del av skola, sjukvård och social trygghet. I de romska lägren finns det ofta varken avloppssystem, elektricitet eller vägar.
En annan fråga som Esma brinner för är fri rörlighet.
– Jag tycker inte att det ska finnas några gränser, till och med en snigel kan ta sig mellan länder utan pass.
Sedan 2009 sitter Esma i kommunfullmäktige i Skopje för VMRO-DPMNE, Makedoniens största parti som är konservativt och i vissa fall nationalistiskt.
Esma och Lozano skulle från början ha tävlat med bidraget Imperija, men efter att mycket protester kommit in mot videon drogs sången tillbaka. I videon poserar Esma och Lozano vid monument av bland annat Alexander den store, byggda som en del av det nationalistiska projektet Skopje 2014. Makedonien menar att det är hjältar som hör till deras historia, medan upprörda röster från Grekland hävdar samma sak. Sången och videon anklagades för att vara för nationalistisk och byttes ut till Pred Da Se Razdeni som är en ren kärleksballad.
Trots att det makedonska bidraget inte tog sig till finalen har det varit en bra vecka för Esma Redzepova.
– I torsdags fick jag ett amerikanskt pris för att ha en av de femtio bästa rösterna i världen. Så jag är en vinnare oavsett vad som händer.
Kontroverser genom åren
Eurovisionsfestivalen har rört upp starka känslor hos homofober och högerextrema i flera av de länder där tävlingen arrangerats tidigare år. När Serbien stod värd 2008 hotades homosexuella med våld om de besökte staden. 1998 försökte konservativa judar i Israel stoppa den transexuella artisten Dana International från att vara med i tävlingen, som hon sedan vann.
2009 valdes sången We don’t want to Put in som Georgiens bidrag till tävlingen, som det året skulle hållas i Ryssland. EBU menade att sången bröt mot regeln om att bidragen inte fick ha politiska budskap och krävde att texten skulle ändras. Georgien valde då att inte delta alls i tävlingen.
Den orange revolutionen i Ukraina märktes tydligt då de höll i tävlingen 2005.
Orange flaggor vajade i publiken och den nyvalda presidenten dök upp på scenen. Även tävlingsbidraget handlade om revolutionen.
Årets schweiziska bidrag har också skapat en kontrovers. Gruppen Heilsarmee är medlemmar i Frälsningsarmén och har framträtt i frälsningsarméns uniformer. Men efter påtryckningar från European Broadcasting Union (EBU) bytte gruppen ut sitt namn till Takasa och tagit av sig sina uniformer som ett villkor för fortsatt medverkan.
