På den här sidan kunde vi (24/10) läsa hur landsbygds- och jordbruksministern inte bara försvarade ”Matlandet” som projekt och initiativ, Erlandsson såg heller inga problem med att intresseorganisationer gavs en hjälpande hand att befästa positioner. Men främst minns vi att han inte såg några problem med projektet som ska främja Sveriges position som matnation. Att från högsta ort sjösätta ett projekt som ska förklara vad ”god och nyttig mat” innebär låter inte särskilt begåvat, det är inte heller meningen. Målet helgar medlen. Erlandsson och övriga matlobbygrupper i Sverige kan därför inte göra detta själva, det kommer ta tid att ytterligare stärka köttätande som det naturliga matbordstillståndet, så det är tur att de får hjälp av ideologiskt vinklade tv-produktioner.

”Den stora matresan” (i TV4-kanalen Sjuan) bör kallas vid sitt rätta namn: en orgie i lobbyism. Programidén kunde lika gärna vara tagen från Erlandssons blogg, ledorden är desamma: ”från Lappland till Skåne”, ”råvaror”, ”jakt”, ”slakta gris”, ”lokalproducerat”. ”Matlandets” verkliga affischnamn, Per Morberg, leder programmet och ges ett fantastiskt tillfälle att kränga kokböcker och bygga sin egen myt. Genom sin karisma och förkärlek till dödsdömda djur seglar myter och planterade politiska projekt in i varandra till oigenkännlighet. När Morberg i avsnitt nio sträcker ut armarna på Ölands södra spets med det öppna havet framför sig och en gammal kanon längs fötterna seglar många associationer in i varandra. Det är hela tanken med ”Den stora matresan”; att göra det omöjligt för tittaren att kunna urskilja beställare från mottagare. Vem tillverkar köttknivarna? Vem äger jaktmarkerna? Vilka är experter på fisket i Östersjön?

Konceptet är listigt och noga utvalt; budskap präntas in via välproducerade program som varvar finkultur med humoristisk ”faktaframställning”. Det är dock inte enda produktionen som sköljer in över allmänheten samtidigt som ”Matlandet” ska normaliseras som begrepp och matsanning. Produktioner producerade av mediebolag med kopplingar rakt in i ”Matlandets” hjärta. I Grythyttans kyrka, i anslutning till Carl-Jan Granqvists (en av ”Matlandets” experter) riksbekanta inrättning, hölls den 29 oktober 2010 ”Måltidens kunskapsdag”. Efter kristlig invigning med gudstjänst höll Eskil Erlandsson invigningstalet som flöt samman med nästa programpunkt: ”Vägen mot Sverige: det nya matlandet’.” Därefter hördes marknadskrafter som Dafgård AB, LRF, Ny Nordisk Mat och representanter från Uppsala och Stockholms universitet. På eftermiddagen talade folklivsforskaren Bengt af Klintberg om ”svenska sägner och svensk måltid”. Hans dotter Karin af Klintberg råkar vara producent till ”Landet Brunsås”, en SVT-produktion som benar i svenska matvanor och traditioner.

Gränserna är utsuddade mellan ”Matlandets” lobbyister och kommersiell tv och public service. Det bidrar med en hint om att Sveriges intellektuella elit (måhända omedvetet) agerar budbärare för ”Matlandets” visioner. Det är inte bara älgens buk som Per Morberg styckar framför våra ögon, det är även vår objektiva inställning till kött som något naturligt eller en produkt av illegitimt maktutövande.