Nya tidens rovfiske – som ett dataspel
Den så kallade “gösdrottningen av Storsjön”, Cecilia Grönberg, kan dra upp ett hundratal gösar om dagen. Hela sommaren har jag fascinerats av reportage som hyllat den sponsrade ”fisketalangen” Men inte av beundran, utan med bekymmer för bristen på kritik av den teknik som möjliggör en ny form av rovfiske.
För hur går det till när man drar upp fisk efter fisk med ett enda spö? Jo man har en avancerad teknik såklart. Den växande trenden som gösdrottningen representerar heter pelagiskt vertikalfiske med ekolod, även kallat “sportfiskarnas prickskytte” eller “tevespelsfiske.”
Allt man behöver är en båt och ett ekolod som visar var fisken står. Där¿efter är det bara att droppa jiggen (draget) framför nosen på fisken och den har inte en sportslig chans; för gösen försvarar sin lekgrop och hugger i rent försvar även när den inte är på jakt efter föda.
I medierna är gösdrottningen noga med att framhålla fiskereglerna och att hon är mot alla former av rovfiske. Men all teknik kan missbrukas och även om gösdrottningen själv släpper tillbaka de flesta fiskar som hon får på kroken så finns det många som inte gör det. Och det är här som frågan om vertikalfiske med ekolod blir politiskt intressant; varför tillåta en teknik som så lätt kan missbrukas?
För Cecilia Grönberg är det dock bara sport det handlar om. Hon utövar Catch and Release-metoden som går ut på att släppa tillbaka de fiskar hon inte vill ha eller lagligen får ta upp. Liksom många sportfiskare värnar hon om fiskelagarna men utan att känna med de hundratals fiskar som hon varje vecka drar upp bara för att släppa tillbaka. Men hur etiskt är det att kroka och avbryta fisken i sin tillvaro utan annan mening än för sitt eget höga nöjes skull? Gösdrottningen och hennes likar fiskar obekymrat oavsett det är ett trauma för fisken.
Vertikalfiskarnas fångst skulle inte vara i närheten av dagens mängd om det inte vore för ekolodet. Med tekniken har såväl djurplågeriet som rovfisket fått nya dimensioner i de svenska insjöarna. I Storsjön utanför Sandviken är fulfisket så omfattande att man bara i år sett behovet av att utbilda 20 nya fisketillsynsmän som på ideell basis försvarar fiskevattnet. Här kan den lokala befolkningen vittna om hur dussintals trailers med ekolodsutrustade båtar dagligen sjösätts för att mot kvällen dras upp med fulla göslaster som transporteras till städernas krogar och butiker. Enligt lokala sportfiskare har det till och med förekommit att den illegala fångsten flugits bort från orten med helikoptrar.
Gösfilé kan kosta upp mot 300 kronor kilot och på storstädernas innekrogar går den åt som smör. Sannolikt är det ofta tjuvfångst som säljs, men säg den fisk som fångats på hederlig väg?
Nette välkomnar den marina miljö- och djurrättsorganisationen Sea Shepherd Conservation Society till Sverige. Ett kompromisslöst försvar av vattenlivet är nödvändigt också här.