Förhoppningarna om framtida oljeinkomster har ökat i Sierra Leone efter att oljebolaget African petroleum har meddelat att man nästa år kommer att börja borra efter olja i vattnet utanför Sierra Leone och Liberia. Att det finns oljefyndigheter i detta område upptäcktes år 2009.

Mohamed Toray från den sierraleonska organisationen Nationella rörelsen för rättvisa och utveckling påpekar dock att landets nya lag som reglerar oljesektorn stressades fram av regeringen i somras. Lagen var färdig i juli, och få personer fick delta i dess utformning. Toray menar att oljebolagen var med och utformade lagen.

– Istället borde lagen ha reglerat avtalen med oljebolagen, säger Toray.

Han menar att regeringen i Sierra Leone har mycket att lära av sina kollegor i Ghana. Där konsulterade regeringen det civila samhället och allmänheten i samband med att oljefyndigheter vid landets kust upptäcktes år 2007.

Mohamed Toray menar att det också finns anledning att lära sig av den problematik som oljan har gett upphov till i Nigeria. Enligt en ny rapport från EU-parlamentet har enorma mängder olja gått förlorad i Nigeria, på grund av konflikter.

Även i Liberia finns det för närvarande stora förhoppningar om att oljefyndigheter snart ska hittas. De amerikanska oljejättarna Chevron och Anadarko petroleum letar för närvarande efter olja längs landets kust, liksom African petroleum.

Enligt amerikanska bedömningar finns det vid kusten utanför Västafrika, där bland annat Liberia, Sierra Leone och Guinea ligger, upp emot 3 200 miljoner fat olja och mycket stora gasfyndigheter.

Det motsvarar ett värde på hundratals miljarder dollar. Men Natalie Ashworth vid organisationen Global witness, som bland annat dokumenterat hur krigen i Sierra Leone och Liberia underblåsts av kampen om naturresurser, påpekar att ingen med säkerhet vet hur stora värden det handlar om. Och enligt henne är det uppenbart att Anadarko, det bolag som upptäckte oljereserverna i Sierra Leone, inte vill avslöja hur stora värden det handlar om.

Oljefyndigheter borde kunna ge ett stort ekonomiskt uppsving till denna krigshärjade region. Liberia och Sierra Leone tillhör de fattigaste länderna i världen – detta trots att båda länderna har stora naturrikedomar.

Men enligt Global witness finns det en risk för att oljan i Liberia blir till lycka för få om inte landets regering genomför en öppen reformprocess. Enligt organisationen måste regeringen också agera för att i högre grad kunna kontrollera oljesektorn.

I en rapport som lanserades i september påpekar Global witness att man redan kan konstatera att det finns stora problem inom landets oljeindustri.

– Våra granskningar har visat att redan innan en fyndighet har upptäckts uppdagas det djupt liggande problem inom oljesektorn – myndighetsföreträdare och åtminstone ett företag har betalat ut mutor, kontrakt har ingåtts i strid med lagarna, och företag med liten erfarenhet av oljesektorn har säkrat koncessioner, säger Natalie Ashworth.

Enligt Global Witness har ett statligt organ betalat mutor till politiker för att försäkra sig om att oljekontrakt skulle undertecknas. Organisationen menar dessutom att regleringen av oljesektorn inte är tillräckligt oberoende.

Global witness hävdar att de reformer som genomförts i Liberia i syfte att öka kontrollen och insynen i hur statliga pengar används inte har varit tillräckliga. Organisationen går så långt att man uttrycker att Liberia ”inte är redo för olja” på grund av hur politiken sköts och den brist på insyn som finns för närvarande. Enligt Global witness måste stora reformer genomföras innan landet kan vara berett att skörda frukterna av nya oljefyndigheter.

Oljeutvinningen har i flera afrikanska länder fört med sig stora problem. Enligt den nya EU-rapporten har oljeindustrin i Afrika söder om Sahara förorsakat stora problem för människors hälsa och för flera lokalbefolkningars möjligheter att försörja sig.

FN har dessutom nyligen understrukit vilken stor påverkan oljeläckor haft i Nigerdeltat. Detta område kan vara en av de mest förorenade platserna på jorden, där oljeläckor under de senaste 50 åren haft en förödande effekt på både människor och djur.

Enligt FN:s beräkningar skulle en sanering av Nigerdeltat ta runt 30 år att genomföra, till en kostnad av närmare sju miljarder kronor.