”Miljöbiten har inte fått plats”
Idrottsrörelsen skulle kunna göra betydligt mer för att minska sin miljöpåverkan och gå i täten för en hållbar utveckling. Det menar forskare vid Malmö högskola som nu vill starta en debatt och sätta fokus på frågan.
Trots att frågor om hållbar utveckling har fått en allt större betydelse i samhällsdebatten så är det inom idrottsvärlden fortfarande ett lågt prioriterat område. En del görs förvisso av enskilda föreningar men det saknas en central strategi för hur miljöproblemen ska lösas. Det menar Karin Book, universitetslektor inom Idrottsvetenskap på Malmö högskola.
– Det är känsligt i Sverige att kritisera idrottsrörelsen. Idrotten brukar ju stå för positiva värden så när man lyfter de problem som finns uppfattas det som en kritik mot hela rörelsen. Jag tror att det är därför vi inte har fått i gång miljödiskussionen ännu, säger hon.
Som ett första steg i att lyfta ämnet har Karin Book nu startat en distanskurs om idrott och hållbar utveckling. Målet är att även kunna bedriva forskning inom området, men än så länge har de inte lyckats hitta några som vill finansiera.
– Traditionellt sett så har idrotten stått för sociala värden, hälsa och demokrati. Under de senaste decennierna har det skett en kommersialisering och då har fokus legat på konkurrenskraften och idrotten som en ekonomisk faktor. Både den sociala biten och det ekonomiska är delar av hållbar utveckling, liksom miljö. Men miljöbiten har liksom inte fått plats, säger Karin Book som en förklaring till varför det knappt har funnits någon forskning om sportens påverkan utifrån ett miljöperspektiv.
Karin Book har också, tillsammans med kollegan och professorn Bo Carlsson, nyligen publicerat en artikel i tidskriften International Journal of Sport Policy and Politics. I artikeln tar de upp de utmaningar som de menar att idrottsrörelsen står inför när det gäller hållbar utveckling. De riktar också en del kritik mot Riksidrottsförbundet (RF) som de menar skulle kunna göra betydligt mer för att stötta föreningar som arbetar med hållbar utveckling.
– RF har en liten miljöhandbok med praktiska råd och checklistor. Det handlar om transporter, anläggningar och evenemang. Men det blir väldigt ytligt. Man borde bygga upp en ordentlig kunskapsbank istället. Samla in alla de initiativ som finns ute i föreningarna och sammanställa dem så att de även kan inspirera andra, säger Karin Book.
Även kommunerna har ett stort ansvar säger hon, bland annat i att se till att det ställs hårda krav vid byggen av nya arenor.
– Arenadebatten har börjat ta fart nu, men det som ifrågasätts är främst om det är ekonomiskt hållbart att bygga nya arenor. Vi skulle även vilja lyfta de miljömässiga aspekterna. Tyvärr har kommunerna suttit fast i samma gissel som hela idrottsrörelsen. De är beroende av en fungerande idrottsverksamhet och därför har de kanske inte vågat ställa så hårda krav på arenorna.
Exempel på aktörer inom idrotten som jobbar för en hållbar utveckling
- IFK Hallsberg Hockey fick 2010 ett miljöidrottspris för sitt policybeslut om att alla transporter till bortamatcher ska ske med buss. På det sättet har de minskat antalet transporter till varje match från sex-sju stycken till en enda.
- Svenska Bilsportförbundet införde en miljöpolicy redan 1990. 2006 började de använda sig av miljöcertifiering och i dag är de flesta av deras föreningar, evenemang och anläggningar miljöcertifierade.
- Helsingborgs IF har sedan 2008 genomfört ett antal miljöåtgärder. De har bland annat satt som mål att minska elförbrukningen på hemmaarenan med 15 procent på två år samt köpt in elmopeder och elcyklar till personal och spelare.
<h2>Läs också: <a href="http://www.fria.nu/artikel/90635" target="_blank">HIF vill bli bäst även på miljö</a></h2>