Fria Tidningen

Kommunerna kan tvingas ta emot ensamkommande flyktingbarn

Migrationsverket ska kunna tvinga kommuner att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Det föreslås i en ny utredning som överlämnats till migrationsminister Tobias Billström. Men Sveriges kommuner och landsting, SKL, menar att det finns bättre alternativ än att tvinga kommunerna.

Fem år har gått sedan riksdagen gav kommunerna ansvaret för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn. Då ansåg staten att det räckte med att högst ett tjugotal kommuner skulle kunna bygga upp en bra kompetens för att ta emot de ensamkommande barnen. Men med åren har antalet ensamkommande barn ökat. Cirka 2 400 barn har hittills kommit under 2011 vilket kan jämföras med 400 personer under hela 2006. Och Migrationsverket har flera gånger under de senaste åren larmat om att det råder stor brist på kommunplatser och till och med vädjat till kommuner att skriva på mottagaravtal.

Göran Ewerlöf, före detta hovrättslagman, har fått i uppdrag av migrationsminister Tobias Billström (M) att lämna förslag på en reglering för att utvidga Migrationsverkets möjligheter att anvisa ensamkommande barn till en kommun. I sitt betänkande föreslår han att myndigheten även ska kunna anvisa barn till kommuner som inte har träffat ett mottagaravtal med Migrationsverket.

Elisabeth Melin, handläggare för vård och omsorg på Sveriges kommuner och landsting, SKL, tycker att förslaget är problematiskt. SKL anser att mottagandet måste bygga på frivillighet.

– Mottagandet måste vara hållbart över tid. Det måste hålla för olika volymer av asylsökande och flyktingar och får inte, som i dag, braka samman när det kommer många. När ett system är i konstant obalans är det rimligt att ställa frågan om och i så fall vad som är grundläggande fel med nuvarande ordning, och hur man åtgärdar problemen. Utredningsdirektiven har dock inte tillåtit utredningen att se till helheten, man har från början bestämt vilka delar som ska åtgärdas. Det är djupt olyckligt, säger hon.

Elisabet Rune, utredningssekreterare vid Justitiedepartementet, kommenterar:

– Det skulle innebära en inskränkning för det kommunala självstyret att tvinga kommunerna. Vi vill ju följa principen att verka för barnens bästa men vi har kommit fram till den här icke-önskvärda situationen, att det väger över att det statliga intresset fungerar.

Göran Ewerlöf sa under pressträffen förra veckan att systemet bygger på att kommunerna bör ha ett frivilligt mottagande och att det bästa, trots allt för barnen, är att kommunerna vill ta emot dem. Men han överväger ändå alternativet att ge Migrationsverket ovillkorlig rätt att anvisa barn till kommunerna men att bara ta till tvång som en sista utväg.

Elisabeth Melin säger att det finns bättre alternativ än att tvinga kommunerna. SKL gav före detta statssekreteraren Sören Häggroth uppdraget att hitta andra alternativ till kommuntvånget. Förslagen presenterades i somras i Almedalen och innebar bland annat att staten ska återta ansvaret för boendet vid ankomsten till Sverige och att de statliga ersättningarna till kommunerna måste förbättras.

– Staten bör även stimulera kommunerna att samverka i mottagandet av ensamkommande barn, vilket är ett bra sätt att även få med de små kommunerna med bristande resurser, säger Elisabeth Melin.

 

Utredningen om översyn av mottagandet

  • Bakgrunden till översynen är att förutsättningarna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn har ändrats sedan nuvarande ordning infördes 2006, då kommunerna fick ansvaret för mottagandet av ensamkommande asylsökande barn. 
  • Redan samma år som de nya bestämmelserna trädde i kraft fördubblades antalet asylsökande ensamkommande barn.
  • Därefter har ytterligare stora ökningar skett årligen. I förhållande till det ökade behovet har inte tillräckligt många överenskommelser om mottagande träffats mellan Migrationsverket och kommunerna. Detta har lett till att en stor andel av de asylsökande barnen befinner sig i ankomstkommunernas tillfälliga boenden.
  • Det här har inneburit negativa konsekvenser för barn som vistats alltför lång tid i dessa boenden. Det har också inneburit högre utgifter för staten på grund av att kommunerna tvingats ordna boendealternativ som är dyrare än boenden i anvisningskommuner med överenskommelser om mottagande. Mot bakgrund av detta har det funnits anledning att se över situationen.
  • De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Normbrytare på catwalken

Stora modeller blir allt mer synliga i reklam- och modesammanhang. Men kroppsaktivisten och modellen Anna Davidsson varnar för att de stora kedjorna bara hakat på en trend.

Fria Tidningen

© 2023 Fria.Nu