Lisa Gålmark inleder kvällen med citat från Aristoteles och kritik mot dessa. Hans status är inte helt befogad, menar hon och tar upp slavteorin där Aristotoles hävdar att kvinnor, djur, kroppsligt arbetande och flera andra grupper är svagare än den normative mannen och därför bör acceptera sin underordning utan motstånd.

Hon övergår sedan till sin fascination av språket och tar upp flera exempel på hur vi använder ordet djur i vårt språk. 

– Genom att använda uttryck som till exempel ”De är som djur” så säger man indirekt att djuren bär ansvaret för sin egen underordning och för andra människogruppers underordning. När man vill påpeka att något är orätt, så beskriver man ofta det genom att använda ordet djur. Till exempel ”De gamla behandlas som djur”. Djurens situation 

i det mänskliga samhället blir i den meningen bortglömt och djuren får istället skulden för hur de gamla behandlas, säger Lisa Gålmark och undrar om det egentligen inte är ganska ologiskt. 

Hon konstaterar att ingen vill bli behandlad som ett djur, ändå ska djuren fortsätta behandlas som ingen vill bli behandlad.

Lisa Gålmark manar att kostnaderna för djurens lidande i människosamhället är höga. Den globala svälten, klimatkriser, vattenkrisen, hälsorisker och pandemier är bara några av de konsekvenser hon tar upp. 

– Vi redan har ett överflöd av mat i västvärlden, men den maten går ändå inte till fattiga och hungriga, så hur skulle ett minskande av köttkonsumtionen mätta fler magar? frågar någon i publiken.

Frågan besvaras med en förklaring kring hur arealåtgången för köttproduktionen pressar upp priserna och gör mat svårtillgänglig för många människor. 

– Det finns effektivare proteinproduktion. Framför allt minskar försörjningsmöjligheterna för fattiga eftersom köttproduktionen enligt FN:s rapporter är en av de tre största orsakerna till miljöförstöring, säger Lisa Gålmark.

Enligt rapporten Vegan, vegetarian, allätare från Sveriges lantbruksuniversitet kräver en blandkost 2 300 kvadratmeter per person och år medan den vegetariska kosten behöver 1 500 kvadratmeter per person. Minst mark behövs för den veganska kosten som endast kräver 1 000 kvadratmeter åker per person.

– En amerikansk studie visar att varje kilo nötkött förbrukar 100 000 liter vatten om man räknar in produktionen av foder. Det kan finnas skillnader i siffror när det gäller andra länder, men överlag går det åt väldigt mycket vatten för att producera kött, säger Lisa Gålmark.

Koldioxidutsläppen från köttindustrin är också hög. Det diskuteras att allt ifrån 18 procent till 90 procent av de totala koldioxidutsläppen kommer från den.

Varför envisas  vi med att uppmana folk att stänga av teven och att använda lågenergilampor, istället för att uppmana folk att äta vegetariskt?

– Köttproduktionen är svår att ta upp till diskussion eftersom den har så mycket med maktordningen att göra. Kött är nämligen en symbol för makt. Man får tänka på att det är en stor industri man utmanar och att de inte gärna vill ha en opinion, säger Lisa Gålmark.

Hon berättar att hon många gånger känt sig rädd och orolig, men att det inte är något hon låter styra sitt liv.