De senaste månaderna har oron för en global recession tagit fart. Det har yttrat sig bland annat i fallande börskurser och intensiva diskussioner kring olika sparpaket och finansiella räddningspaket. En uppmärksammad händelse var också Standard & Poors sänkning av USA:s kreditbetyg från AAA till AA+.

Martin Saar är ordförande i föreningen Aspo Sverige, som analyserar och informerar om konsekvenserna av när oljeutvinningen når sitt maximum och börjar minska. Han varnade redan i januari år 2008 för en kommande finanskris som slog till samma höst. I våras ställde han samma prognos – att en ny finanskris kommer inom kort.

– Den så kallade finanskrisen 2008 har aldrig upphört, detta är finanskris version 2.0. Staterna har genom sina centralbanker petat in oerhört mycket kapital i finanssystemen. Om till exempel USA hade låtit banker gå i konkurs hade den amerikanska ekonomin varit starkare i dag. Men nu är det värre än 2008, menar han.

Martin Saar berättar att den amerikanska regeringen genom den privatägda centralbanken FED satsat flera tusen miljarder dollar på att rädda banker, kreditinstitut och finansbolag. Det innebär en enorm kapitalöverföring till dem som bär ansvaret för finanskrisen, men som nu blivit ännu rikare.

– Det som började som en bostadsbubbla i USA och många andra länder ledde till att staten gick in och tog över bankernas problem. Vem ska nu ta över statens problem – någon från yttre rymden, eller?

Bank- och finanssektorn klarade sig dock ganska bra genom finanskrisen 2008 tack vare dessa räddningsaktioner. Och sedan dess har det gått riktigt bra för bankerna, det gäller framför allt de svenska bankerna. På 20 eller 30 år har räntenettot aldrig varit så stort som nu. Svenska banker tjänar jättebra på till exempel villaägarna, som har rörliga lån, säger Martin Saar.

– Men det är väl finansminister Anders Borgs baktanke att stärka bankerna på bekostnad av medborgarna för att slippa få bankernas skulder i sitt eget knä.

En viktig orsak till finanskrisen är enligt Saar att skulderna tillåtits öka. Vi har en lånedriven ekonomi där bankerna själva skapar pengar genom ökad kreditgivning som håller igång tillväxten. Den ekonomiska tillväxten mätt i BNP måste hela tiden växa för att låneräntor och skulder i slutändan ska kunna betalas.

– Men en evig ekonomisk tillväxt i en värld med begränsade resurser är en utopi!

USA har en enorm statsskuld på över 14 000 miljarder dollar, större skuld per capita än krislandet Grekland. Samtidigt har många stater inom EU skuldsatt sig rejält. För att kunna betala av skulderna skulle länderna behöva öka sin export såsom Sverige gjorde i början av 1990-talet. Men enligt Martin Saar blir det problematiskt när de flesta länderna sitter i samma situation.

– Alla länder inom EU skulle behöva få överskott i sin bytesbalans. Hur ska det gå till? Det är ju omöjligt eftersom exporten vänder sig främst till andra EU-länder, säger han.

Även Sverige har en svår skuldsituation fastän den svenska staten betraktas som ett föredöme internationellt när det gäller förhållandet mellan statsskulden och bruttonationalprodukten.

– Det finns privata låneskulder och andra finansiella låneskulder utanför staten. Om vi lägger ihop alla skulder ligger vi jätterisigt till, hävdar Saar.

Han tror att den finansiella krisen kommer att förvärras, att exporten kommer gå ner och leda till att många människor förlorar jobbet. Det ger i sin tur minskad efterfrågan vilket gör att ännu fler blir utan jobb. Och krisen kan bli långvarig. Avgående vd:n för Volvo, Leif Johansson, varnade nyligen för att Europa kan få svårt under så länge som 10 till 15 år. Saar tror också att nuvarande finanskris kommer att följas av en energikris, främst gällande olja. Svårigheterna med att försörja världen med billig olja var också en av huvudorsakerna till den finansiella krisen år 2008.

– Många tror att finanskrisen 2008 utlöstes av att oljepriset steg till 145 dollar per fat. När oljepriset passerar 100 dollar per fat börjar det knaka i ekonomin. Ett annat mått är när energin för ett land kostar över 8 procent av bruttonationalprodukten. USA har legat där länge.

Martin Saar pekar på att det finns ett starkt samband mellan oljeanvändningen och hur bruttonationalprodukten utvecklas. Normalt ger en procent mer olja en procent högre bruttonationalprodukt.

– Men för Kina är förhållandet mer än ett till ett. Där sker en kraftig uppbyggnad av hela samhället med infrastruktur och bostäder, vilket kräver mycket energi.

Han påminner om att olja utvinns bara så länge det är lönsamt, med andra ord ger någon nettoenergi tillbaka. Om det går åt en enhet olja för att få upp fem enheter olja ligger man på gränsen till det lönsamma. Det är således inte priset på olja som avgör utan den fysiska tillgången på olja som slutligen leder till att utvinningen upphör.

– Vi närmar oss med raketfart tidpunkten då det inte lönar sig att ta upp oljan.

Han efterlyser en ”plan B” från svenska myndigheters sida – en plan för att ställa om samhället till en mycket lägre energianvändning. Han tror inte att alternativa energislag kommer att kunna ersätta all den olja som vi haft tillgång till hittills. Och den svenska regeringen och kommuner och myndigheter har många stora uppgifter framför sig för att samhället ska komma över krisen, menar Martin Saar.

Det handlar om att minska de sociala och ekonomiska klyftorna mellan medborgarna och att satsa på det vi äger tillsammans. Se till att skola, sjukvård och omsorg utvecklas och fungerar bra. Annars är risken stor att vi likt Storbritannien får uppleva kravaller, upplopp och början på en social upplösning av samhället, säger han.