Efter att Wikileaks i förra veckan började offentliggöra 250 000 dokument kopplade till USA:s utrikesdepartement och ambassader har nya avslöjanden fått pryda nyhetstidningarnas förstasidor nästan dagligen. Flera politiker och experter har varnat för konsekvenserna publiceringen kan få.

Utrikesminister Carl Bildt (M) sa till Expressen förra veckan att läckan gör det svårare för stater att ha förtroliga kontakter med varandra och att ”det riskerar att leda till en instabilare och otryggare värld”.

Men det finns de som menar att publiceringen kan få positiva konsekvenser. Torbjörn Tännsjö, Kristian Claëson-professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, är en av dem.

– Det är den typ av demokratisk insyn som vi behöver och det kommer också förbättra diplomaternas och myndigheternas arbetssätt, det är jag övertygad om, genom att de måste utföra arbetet på ett mer ansvarfullt sätt om det är så att det kommer att granskas. Men det blir en sorts experiment för dem som har sagt att det inte kommer fungera om det blir offentligt. Deras hypotes prövas ju nu, säger han.

Han har skrivit boken Privatliv, som handlar om övervakningssamhället, och hans idé är att man kan avvärja faran från storebrorssamhället genom att vanligt folk också får insyn i myndigheters och politikers arbete.

– Säpochefen läste min bok och tyckte det var orealistiskt och han sa att han inte kunde arbeta under de förhållandena. Och det har ju varit standardinvändningen nu – att hela världsfreden och nationens säkerhet råkar i fara. Men jag tror inte det, utan tvärtom, att det kan vara väldigt välgörande på alla sätt.

Han hänvisar till att filosofer som Jeremy Bentham och Immanuel Kant redan för 200 år sedan talade om att man gör krigen omöjliga genom att avskaffa den hemliga diplomatin.

– Jag tror att det ligger mycket i den synpunkten. Kan man inte smida sådana här planer i det fördolda så blir det svårare att över huvud taget sätta de planerna i verket, säger han.

Kan det inte finnas någon gräns, där öppenheten kan vara skadlig?

– Jo, det kanske det kan finnas. Men problemet tror jag är att politiker, furstar och diktatorer och andra är benägna att föra krig som små privata äventyr. Folk i allmänhet gillar inte det så om man får insyn så tror jag att det finns en fredsbevarande funktion i det. Säkerhetstjänsten är också ofta ineffektiv på grund av hemlighetsmakeriet och jag tror att de kommer att kunna arbeta effektivare.

Vad tror du att den här läckan får för långtgående konsekvenser, kommer det vara möjligt med hemlig diplomati i framtiden?

– Det är det jag inte hoppas. Men man kan också tänka sig en backlash där man försöker täppa igen alla hål och drar igång en totalitär jakt på källor. Men jag tror att, i det långa loppet, lever vi med informationstekniken som gör att öppenheten blir det naturliga. Hittills är det våra liv som har blottlagts för makthavare, myndigheter och lagar och annat medan de har haft ett stort övertag. De är inte vana vid att vi ser dem men det kommer de att få vänja sig vid nu, tror jag.