Sänkta skatter skulle minska fifflet | Fria.Nu

Debatt


Skattebetalarnas förening
Fria Tidningen

Sänkta skatter skulle minska fifflet

REPLIK: BIDRAGSFUSK Sven Ohlsson börjar sitt svar till mig med att förlöjliga namnet på Skattebetalarnas förening, för att sen efterfråga en ”seriös debatt”. Författaren menar att den seriösa debatten visar att fusket med olika sociala försäkringar är liten.

Verkligheten är mera komplex. Å ena sidan existerar rent fusk. Å andra sidan finns ett kraftigt överutnyttjande av olika ersättningssystem, där många som skulle kunna jobba exempelvis sjukskrivs eftersom politikerna vill dölja den sanna arbetslösheten. Det illustreras bland annat av att runt 70 000 personer i åldrarna 20-39 år har förtidspensionerats bort från arbetsmarknaden, främst i delar av landet där arbetslösheten är hög.

Den som tvivlar på att systemen döljer arbetslösa i ersättningssystem kan läsa den statisik som OECD redovisar. Där mäter man nämligen andelen personer som i den offentliga statisiken definieras som utanför arbetskraften men som själva anger att de skulle vilja arbeta om de bara kunde finna ett arbete. I Sverige uppgår denna andel till nära tio procent av arbetskraften bland 15-24 åringar. I många andra europeiska länder är andelen en hundradel så hög.

Sven Ohlsson vill sedan att jag ska förklara varför vi diskuterar fusk med bidrag men inte med skatter. Ja, vad ska man svara - skattefusk diskuteras ju ständigt i media. Summan av synliga och osynliga skatter som betalas av medelinkomsttagaren uppgår till cirka 55 procent. En framgångsrik entreprenör som ökar sin inkomst med 100 kronor får bara behålla 26 kronor själv. Resterande 74 kronor försvinner i arbetsgivaravgift, skatt på arbete och moms. Det är klart att vi har en omfattande debatt om skattefusk när skatterna är såpass höga.

Ett exempel är just hushållsnära tjänster som Sven Ohlsson nämner. Om person A ska betala person B för en tjänst betalas skatt i flera led. Först går cirka hälften av pengarna i arbetsgivaravgift och löneskatt när person A tjänar ihop sina pengar. Sen tillkommer moms. Sen går hälften av det som återstår åter i arbetsgivaravgift och löneskatt. Person A måste tjäna mellan 4-5 kronor innan skatt för att person B ska få en enda krona kvar.

Rut-avdraget är förstås ingen subvention, utan en skattesänkning. Det har visat sig att den inte ens minskar offentliga intäkter, eftersom så många fler väljer att köpa tjänster vitt efter att avdraget har införts. Fusk och fiffel skulle också minska inom andra tjänster om skatterna sänktes till rimliga nivåer.

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Bäst vore en generell skattereform

REPLIK: BIDRAGSFUSK Sven Ohlsson skriver i en replik till mig i Fria Tidningen 23 oktober att jag ”som väntat” inte är intresserad av att diskutera skattefusk. Han kommer sedan med flera märkliga påståenden, kanske mest anmärkningsvärt är följande: ”Det kan också ifrågasättas om kostnaderna för rut-avdraget inte skulle belasta biståndsbudgeten”.

Fria Tidningen
Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2021 Fria.Nu