Brasiliens före detta president Fernando Henrique Cardoso, Enresto Zedillo från Mexiko och César Gaviria från Colombia har skrivit under deklarationen, som listar en rad skadliga effekter som kriget mot drogerna har haft. Bland annat har det lett till en explosion av antalet fängelsekunder och lagt en massiv börda på skattebetalarna.

Deklarationens undertecknare manar världens länder att utvärdera sin nuvarande drogpolitik och reformera den med hjälp av vetenskapliga bevis.

– Den repressiva politiken är djupt rotad i fördomar, rädsla och ideologiska visioner, säger Brasiliens före detta president Fernando Henrique Cardoso.

– Istället för att fortsätta en misslyckad politik med katastrofala konsekvenser måste vi rikta våra ansträngningar mot att minska konsumtionen av droger och dess skadliga effekter på människor och samhället, säger Cardoso.

40 forskare och experter har arbetat med deklarationen, och manar nu de runt 20000 deltagarna på den internationella aids-konferensen i Wien att ställa sig bakom den.

– Vi uppmanar till avkriminalisering av droganvändare eftersom de vetenskapliga bevisen tydligt visar att kriminalisering bara förskjuter brukarna till samhällets utkanter, där de har liten tillgång till förebyggande åtgärder mot hiv eller annan offentlig hälsovård, säger Evan Wood, grundare av ett internationellt nätverk av forskare som vill påverka drogpolitiken.

Enligt Wood bidrar kriminalisering av droganvändning till spridande av hiv och andra sjukdomar, inte minst eftersom risken för överföring av hiv är tre gånger högre vid utbyte av sprutor än vid samlag. I många länder är injektion av droger det vanligaste sättet att få hiv, och utanför södra Afrika smittas en av tre på det sättet.

Tillgång till metadon, utbyte av sprutor, och andra skademinskande åtgärder skulle därför bromsa spridningen av hiv, menar forskarna bakom deklarationen. Men i flera länder går utvecklingen nu åt motsatt håll. I Kanada vill regeringen dra tillbaka stödet till sprututbytesprogram – inte för att de inte fungerar utan av ideologiska eller moralistiska skäl enligt Evan Wood.

I USA har kriminaliseringen blivit en storindustri. Fler än två miljoner människor sitter fängslade, och många fängelser sköts av vinstdrivande företag. Men tre decennier efter att ”kriget mot drogernas” inleddes är andelen användare av kokain och marijuana i USA den högsta i världen.

I Portugal däremot avkriminaliserades all personlig droganvändning 2001. Sedan dess har antalet hiv-infektioner minskat kraftigt, liksom användandet av droger bland minderåriga. Fler söker vård för drogmissbruk men det totala antalet droganvändare har inte ökat.

Enligt kritiska forskare förstår inte politiker och allmänheten att kriget mot drogerna ligger bakom mycket av det drogrelaterade våldet. Uppmärksammade gripanden av stora droghandlare skapar en bristsituation och ett maktvakum som leder till ökat våld när ligor och langare slåss om den extremt lönsama handeln.

–Verkligheten är att den strika anti-drogpolitiken gör mer skada än nytta, säger Wood.

En genomgång av 20 års forskning som gjordes förra hösten visar att 82 procent av studierna pekar mot att de olika krigen mot drogerna bara ökat våldet.

Mexiko är ett tydligt fall. Där lanserades en massiv antidrogkampanj år 2006. År 2008 skördade det drogrelaterade våldet 6 290 liv på ett år, dubbelt så många som år 2007. Totalt har 17000 personer dödats sedan 2006, inklusive ett stort antal domare, poliser och journalister.