”Det råder en kärv loser-stämning, det luktar utanförskap och dåligheter. Men samtidigt som det är fult, skitigt och elakt, så puttrar lite varstans i kvarteren essensen av den entreprenöranda som bygger staden underifrån. Norra Grängesbergsgatan är en gata full av liv och aktivitet. Den nya staden finns här, fast iklädd en gammal unken kofta. En gammal tung och unken, lånad kofta.”

Malmöförfattaren Oskar Ponnert står bakom citatet på Malmö stads hemsida, liksom bilden som visar en felstavad banderoll på fasaden till en möbelaffär.

”Jag hoppas att Oskar Ponnert ser sig själv som en del av det skitiga och elaka han beskriver. Och hur hänger det ihop med stadens integrationspolitik att presentera gatan med en felstavning?”, skrev Annelie Nilsson.

Malmö Fria ringde upp Bo Gentili, bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek, som ansvarar för Kulturarv Malmö A-Ö för att få reda på hur kulturarvsarkivet fungerar.

Varför har Norra Grängesbergsgatan utsetts till ett kulturarv?

– Vi utser ju inte kulturarv på det viset. Vi presenterar Malmö stadsbiblioteks bokbestånd, vi vill informera och i någon mån roa. Jag tog kontakt med Oskar Ponnert med anledning av hans bok. Jag tyckte att Norra Grängesbergsgatan passade bra i vårt sammanhang, och tycker så fortfarande. Vi är en liten redaktion som tittar på om det kan fungera i sammanhanget och vi tyckte att det gjorde det. Ett kulturarv behöver inte bara vara rådhuset eller Hjalmar Gullberg.

Försöker ni skapa en kulturkanon för Malmö?

– Nej, vi försöker inte skapa en kulturkanon. Vi vill skildra olika sidor av Malmö och ge en ingång till vårt bokbestånd. Det är inte ett uttryck för en värdering från Malmö stads sida.

Även nu levande personer, som författaren Marjaneh Bakhtiari och rockgruppen Wilmer X har utsetts till kulturarv av Malmö stad. Kan ett kulturarv vara vad som helst?

– I princip vem som helst kan ta kontakt, men vi måste först godkänna så att det stämmer överens med våra etiska normer. Det ska vara sakligt och informativt men får gärna vara lite personligt och nöjsamt att läsa. Detta tycker jag att Oskar Ponnerts artikel är ett bra exempel på. Det finns också exempel på författare som har tagit kontakt med oss. Om redaktionen gör bedömningen att ämnet ifråga passar och att författaren har kunskaper och kan skriva en god artikel tackar vi vanligen ja. Dock godkänner vi inga artiklar osedda.

Vår skribent reagerade på bild- och textvalet som hon menade var exotiserande, med den felstavade skylten och hur området beskrivs som en unken kofta.

– Det är en felaktig reaktion. Man behöver inte läsa det bokstavligt. Det är en kärleksfull förklaring till området. Måste alla gatuskyltar på alla gator vara rättstavade? Jag har inte ens tänkt på att skylten är felstavad.

Vet de personer som utsetts till kulturarv om det? Som Marjaneh Bakhtiari?

– Det vet jag inte. Henne har jag inte pratat med. Mary Andersson vet om det och tyckte det var kul. Vi har inte haft en policy. Ger man ut en bok som uppskattas ser man nog det som positivt att det uppmärksammas.

Fast det kan ju uppfattas som kontroversiellt också, vilka som blir kulturarv och inte?

– Fast jag lägger inte en värdering i det ordet. Ordet kulturarv har varit ett modeord ganska länge. Vi vill använda det i vid mening där också moderna företeelser kan uppmärksammas, även företag. Men vi undviker att ta upp företag som finns i dag, vi är försiktiga med att ge oss in i företagens marknad.

Bo Gentili berättar att Kulturarv Malmö är en växande uppslagsbok som aldrig kommer att bli fullständig. Redaktionen för Kulturarv Malmö består i dag av Bo Gentili, Gunilla Cerne och Frederick Beal från stadsbiblioteket. För ett par veckor sedan tillkom ett redaktionsråd med Roger Johansson, lektor från Malmö högskola, Anders Reisnert, biträdande stadsantikvarie och som representerar Malmö museer, och Nina Wiklund, arkivarie på stadsarkivet.