På uppdrag av Akademikerförbundet SSR har Novus opinion undersökt svenskarnas inställning till kollektivavtal. Med facit i hand vill Eva Fagerberg, förhandlingschef på SSR, avliva myten om att kollektivavtalen är en utrotningshotad avtalsform som passerat bäst före-datum.

– Det finns en inställning om att kollektivavtal är förlegat. Nu kan vi se att den svenska modellen fortfarande har en bred förankring hos befolkningen, säger hon.

55 procent av svenskarna är positivt inställda till att regler och löner justeras i ett avtal medan endast 10 procent är negativa. Resterande är osäkra eller vet inte. De flesta sympatisörerna finns hos offentliganställda och medlemmar i fackförbunden LO och TCO. Privatanställda och Saco-medlemmar är aningen tveksammare.

– Vi tycker ändå att det är glädjande att så många är positiva. Det är en signal till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer att stå upp för den svenska modellen, säger Eva Fagerberg.

Kollektivavtal som avtalsform har blivit föremål för frän kritik de senaste åren. Blockaden mot salladsbaren i Göteborg och det omstridda Laval-målet har inte varit till gagn för förespråkarna.

Men Eva Fagerberg tror att finanskrisen balanserat upp en del av kritiken.

– Det har blivit ännu tydligare hur viktigt det är att ha en trygghet i botten när vi befinner oss i kristider. Jag tycker att medierna fokuserat för mycket på att framställa kollektivavtal som en stelbent och gammaldags lösning, säger hon.

Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt näringsliv, har en mer nedtonad inställning till kollektivavtalens nuvarande innehållsdeklaration. Han pekar på främst två problem.

– Vi värnar mycket om legitimiteten i avtalen och den har undergrävts flera gånger när man utsatt företagare för blockad. Det andra är att det finns ett stort reformutrymme i kollektivavtalens innehåll, säger han.

Stefan Fölster efterlyser mer nytänk för att anpassa kollektivavtalen till dagens förutsättningar.

– Det måste finnas mer utrymme för flexibilitet i reglerna för löner och turordning. Vi måste gå mot en rörelseriktning där kollektivavtalen mer fungerar som ramavtal och där facken får en viktigare roll.

Kan en rörelseriktning mot flexibla ramavtal betyda en långsam avveckling av kollektivavtal?

– Det är en bra analys, det finns en trend att allt fler väljer att stå utan kollektivavtal. Hur snabb trenden blir beror på avtalens flexibilitet.

Högre flexibilitet, längre överlevnad?

–Ja, det tror jag. Om kollektivavtalen anpassas och moderniseras så blir det en långsammare process. Bland annat måste löne- och turordningsreglerna kunna regleras efter den anställdas kompetens, säger han.

Eva Fagerberg är dock övertygad om att kollektivavtal även i framtiden kommer att stå sig starkt.

– Kollektivavtal är till skillnad från lagstiftningen flexibel och branschanpassad. Hade vi inte haft kollektivavtal i dag hade vi haft svårt att anpassa avtalen efter den rådande konjunkturen som exempelvis lösningarna om sänkta arbetstider.

– Det är ett smidigt och flytstarkt system och det underlättar för arbetsgivarna. Det skulle vara bökigt att ha enskilda lösningar för 2 000 stycken arbetare, säger hon.

Förhandlingar mellan Svenskt näringsliv, PTK och LO om ett nytt huvudavtal ligger sedan i början av mars på is. Svenskt näringsliv drog sig ur de senaste förhandlingarna när parterna inte lyckades enas om konflikträtten och turordningsreglerna. Det nya huvudavtalet är tänkt att ersätta Saltsjöbadsavtalet från år 1938.