Kunskapsöversikten som SKL tagit fram bekräftar det som många redan tror sig veta, att sjukvården behandlar fattiga och rika olika. Sammanställningen visar att låginkomsttagare behandlas med billigare och omodernare preparat medan medelklassen oftare skrivs ut med dyrare och effektivare mediciner.

– Sjukvården är tyvärr inte isolerad från den särbehandling som finns i samhället. Men vi hoppas att den här rapporten blir ett bra redskap för att starta en diskussion om hur vi kan lösa problemet, säger Karin Berensson, projektledare för rapporten på SKL.

Rapporten visar bland annat att möjligheterna att överleva bröstcancer kraftigt samvarierar med vilket inkomstskikt man tillhör. Kvinnor med hög inkomst överlever bröstcancer i 76 procent av fallen mot bara 35 procent av de med låg inkomst. En skillnad på över hundra procent.

– Det är farligt att spekulera i varför det är så när vi inte vet. Men det kan bero på att de med lägre inkomster gör mammografi i ett senare skede för att det kostar pengar och tid. Men det är något vi får borra djupare i, säger Karin Berensson.

Rapporten redovisar konkreta fall där det förekommer klassdiskriminering bakom landets välputsade sjukhusfasader. Lågutbildade med hjärtsvikt eller lungsjukdomen kol behandlas i högre utsträckning med äldre och mindre effektiva mediciner. Resultatet överraskar inte Marie Wedin som sitter i Läkarförbundets styrelse.

– Den här rapporten bekräftar redan det som är känt. Socioekonomiska faktorer är utslagsgivande för hälsan och för hur man behandlas som patient. Jag tror att lågutbildade söker på ett otydligare sätt samtidigt som de blir mer otydligt bemötta av vårdpersonalen, säger hon.

Marie Wedin anser att det måste göras något konkret för att få bukt med diskrimineringen på sjukhusen.

– För att komma åt problemet är det väldigt viktigt att vi blir medvetna om frågan och att vi inte sedan skönmålar situationen för att vi gjort smärre förändringar. Diskriminering borde vägas in i varje beslut som tas i vården, säger hon.

Björn Edlund, lektor i psykologi på Stockholms universitet, tror att det är enklare för resursstarka personer att få gehör i sjukhuskorridorerna.

– Högutbildade är bättre på att ta vara på sina rättigheter. Dagens sjukvård bygger på prioriteringar och de som skriker högst behandlas först, säger han.

Björn Edlund menar att det finns psykologiska mekanismer som gör att läkare har en tendens att bemöta de med högre socioekonomisk status annorlunda.

– Det är känsligare och svårare att nonchalera inflytelserika och välutbildade personer. Det kan i efterhand leda till starka protester och konsekvenser. I praktiken betyder det att vården blir sämre för låginkomsttagarna, säger han.

SKL kommer att presentera resultatet på olika konferenser runt om i landet och skicka ut kunskapsöversikten till ledande tjänstemän inom landstinget. Men Marie Wedin på Läkarförbundet hoppas på mer specifika och riktade åtgärder. Hon menar att vårdvalsmodellen, där vårdcentralernas överlevnad är beroende av närbefolkningens tendens att söka hjälp, inte alltid gynnar segregerade områden där anmälningsbenägenheten är lägre.

– För att komma åt problemet bör man ge mer pengar till vårdcentraler i områden med stora hälsomässiga och sociala problem. På så sätt kan vi balansera upp en del av orättvisan, säger hon.