Fria.Nu

Skolornas digitala system utestänger funktionsnedsatta

Elever med funktionsnedsättningar utesluts delvis från undervisning som sker på utbildningsplattformar på internet. Systemen fungerar inte med punktskrift och skärmläsare eller kräver en manövrering med hjälp av musen.

Allt fler grundskolor och vuxenutbildningar använder sig av utbildningsplattformar, så kallade Learning manegement systems, LMS. Fram till nu har det varit en vanlig metod för högskolor och universitet särskilt med distansutbildningar. På plattformen kan lärare lägga upp material, övningar och videofilmer och den brukar även innehålla diskussionsforum.

Nybildade Specialpedagogiska skolmyndigheten ger stöd till skolor för att de ska leva upp till sitt ansvar för en likvärdig utbildning för dem med funktionsnedsättning. Nu har de undersökt hur pass tekniskt tillgängliga de tre vanligaste utbildningsplattformarna är.

Resultatet i rapporten är nedslående. I samtliga utbildningsplattformar finns allvarliga brister i tillgängligheten, särskilt för gravt synskadade. De använder sig av skärmläsare som ger information både i tal och punktskrift.

– De största svårigheterna uppstår för gravt synskadade som använder skärmläsare för att tolka informationen, säger projektledaren Björn Rönnåsen.

Det gäller alla med läs- och skrivsvårigheter som använder sig av skärmläsare. Systemen vållar också svårigheter för dem med rörelsehinder att manövrera sig fram på plattformarna eftersom de förutsätter att det görs via musen.

– Tillgänglighet för alla på webben är en demokratifråga. Det här innebär att elever med funktionsnedsättning är delvis utestängda från undervisningen, säger Björn Rönnåsen.

Han berättar att ett samarbete ska inledas med Sveriges kommuner och landsting för att sprida budskapet om att tillgänglighetsfrågor måste sättas i första rummet vid upphandling av digitala system.

– Kunskapen och medvetenheten om konsekvensen av bristen på tillgänglighet måste öka bland utbildningsansvariga, säger Björn Rönnåsen.

Emelie Felderman är språkrör för Unga rörelsehindrade.

– Det är bra att problemet uppmärksammas eftersom det utestänger många av oss från delar av utbildningar vilket resulterar i sämre betyg, säger Emelie Felderman.

Hon berättar att funktionshindrade till viss del skyddas av den nya diskrimineringslagstiftningen ifråga om diskriminering i arbetsliv och utbildning. Men otillgänglighet finns ännu inte med som diskrimineringsgrund vilket ledde till stora protester från handikapporganisationer, som FRIA tidigare berättat om.

På utbildningsdepartementet säger departementssekreterare Anders Widholm att kommuner och skolor kan handla upp det de vill, men måste följa skollagen som säger att alla elever har rätt till det stöd de behöver.

– Om det inte sker kan en anmälan göras till skolinspektionen som ska se till att skollagen efterelevs, säger Anders Widholm.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Jag hoppas att jag kan vara en förebild”

Hon är det första kvinnliga kommunalrådet i Åsele. Och det yngsta. Linnéa Lindbergbrinner för landsbygdsfrågor med fokus på att ge ungdomar inflytande och mod att våga stanna kvar.

Landets Fria

Folkomröstning klubbad – men frågetecken kvarstår

Doroteaupproret

Det blir en folkomröstning i landstinget om neddragningarna i vården i Västerbotten. Men när den ska ske och vad som ska stå på valsedlarna är ännu oklart. Frilansjournalisten Karin Svanebro bevakade tisdagens fullmäktigedebatt i Umeå.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu