I budgetpropositionen för 2009 föreslås att en del av Samefondens medel får användas till att delfinansiera samebyarnas arrendekostnader till privata markägare i Härjedalen.

Samefonden har funnits sedan mitten av 1800-talet när staten tog över förvaltningen av marken som traditionellt bebotts av samer. I dag överförs en del av Fastighetsverkets intäkter från markarrenden och jakt- och fiskeavgifter till Samefonden. Enligt rennäringsförordningen ska bidrag ur fonden gå till: ”Inköp eller arrende av mark för renskötsel, rennäringens rationalisering och andra åtgärder till främjande av rennäringen och främjande av den samiska kulturen och samiska organisationer.”

Hittills har Samefonden själv bestämt hur fondens medel ska fördelas.

– Jag har fram till nu trott att Samefonden ska besluta om pengarna. Jag fick reda på förslaget när jag läste budgetpropositionen, säger Lars-Wilhelm Svonni, ordförande för Samefonden.

Bakgrunden till förslaget i budgetpropositionen är att det i Härjedalen har pågått många och långdragna marktvister mellan samer och markägare. Samerna har haft svårt att vinna tvisterna i svenska domstolar eftersom bevisbördan för rätten till renbete på grund av urminnes hävd ligger på samerna.

Detta är någonting som har kritiserats av bland annat FN:s rasdiskrimineringskommitté CERD, som även påpekat att samernas muntliga traditioner och bristen på skriftlig dokumentation ska beaktas när gränser upprättas för renbete. CERD menar också att samebyarna måste få ekonomiskt stöd för att kunna försvara sina landrättigheter i domstol.

– Resultatet av domstolsutfallen har lett till att det finns ”öar” av fastigheter i Härjedalens renbetesland där domstolen har ansett att samerna inte har rätt till renbete, säger Per-Gustav Idivuoma, ordförande i Samernas riksförbund, som för de fyra berörda samebyarnas talan.

För att undvika fler markkonflikter vill nu regeringen att Samefonden för första gången ska betala ett arrende till ”öarna” i Härjedalen. Den totala arrendesumman beräknas bli 1,5 miljoner kronor per år. Regeringen föreslår att samebyarna ska betala hälften och att resten ska tas från Samefonden.

När Samefonden fick reda på förslaget vände de sig till Sametingets plenum som bestämde att Samefondens medel inte ska användas till att betala arrenden utan enbart till att främja rennäringen, samisk kultur och samiska organisationer.

–Regeringen respekterar inte ett demokratiskt valt parlament som har fattat ett enhälligt demokratiskt beslut, säger Lars-Anders Baer, Sametingets styrelseordförande.

Om riksdagen fattar sitt beslut enligt förslaget den 8 december, säger Samefondens styrelse att den kommer att avgå.

– Frågan är om staten eller samerna ska besluta om samiska medel. 1,5 miljoner är en struntsumma för regeringen, men för samerna är det en viktig principiell och ekonomisk fråga, säger Lars-Wilhelm Svonni.

Men förslaget kommer att gå igenom. På jordbruksdepartementet säger den politiskt sakkunnige Magnus Kindbom att inget politiskt parti kommer att motsätta sig det.

– Vi ser det som en möjlighet att få ett slut på domstolsprocesserna som har pågått i decennier, säger han.

Men förslaget tar inte hänsyn till varken Sametinget, Samefonden eller Samernas riksförbund?

– Nej, men förslaget är ett resultat av en förhandlingsgrupp i Härjedalen bestående av länsstyrelsen, Jordbruksverket, samebyar och markägare.

Detta är någonting som förnekas av Malin Brännström, jurist på Samernas riksförbund. Hon berättar att under 15 års tid har det pågått olika resultatlösa förhandlingsförsök i Härjedalen.

– För tre år sedan tillsattes den statliga förhandlingsdelegationen, men förslaget om att betala arrende förkastades av samebyarna i området, säger Malin Brännström.

Men även om förslaget i budgetpropositionen antas av riksdagen tror inte Lars-Wilhelm Svonni att regeringen vågar genomföra beslutet.

– I propositionen står det att regeringen ”får” använda samefondens medel, inte att de ska. Regeringen kommer inte att våga genomföra beslutet. Gör den det kommer den återigen att visa att den inte är insatt i frågor som rör ursprungsbefolkningen och kommer att få ytterligare internationell kritik, säger han.